Syfte: Syftet med denna studie är att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och biståndsorganisation som Individuell Människohjälp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvändande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell Människohjälps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har främst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: Vår teoretiska referensram består av prestationsmätning, Balanced Scorecard samt ett exempel på användande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger på intervjuer med medarbetare på Individuell Människohjälp och på deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sägas att ett BSC kan vara en möjlig väg för en insamlings- och biståndsorganisation att mäta sin måluppfyllelse.

Titel: Marknadsorienteringens inverkan på vakansgradNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Rusul Mahdi och Daniella NäslundHandledare: Agneta SundströmDatum: 2015 ? maj Syfte: Syftet är att öka förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende på informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar på företagens vakansgrad.Metod: Studien syftar till att öka förståelse och utgår därmed från en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda på fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att ställa dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjälp av identifierade nyckelområden.Resultat & slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering är i stort lika.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syfte: Efter årsskiftet 2010/2011 påbörjade fotbollsföreningen Gefle IF FF implementeringen av ett kvalitetssystem för att stärka konkurrenskraften inom svensk fotboll. Forskning gällande implementeringen av kvalitetssystem säger att implementeringen får olika effektivitet beroende på hur processen genomförs. Syftet med denna studie är att utifrån ett teoretiskt ramverk analysera certifieringsprocessen i Gefle IF FF, och dess påverkande variabler i form av framgångsfaktorer och barriärer. Metod: För att studera certifieringsprocessen i Gefle IF FF har en etnografisk metod använts i kombination med kvalitativa intervjuer. Data har samlats in dels genom fältanteckningar men även genom intervjuer med berörda personer i föreningen. Datan har sedan jämförts med det teoretiska ramverket för att identifiera likheter och skillnader.                                                                                                         Resultat & slutsats: Undersökningen visar att trots att föreningen efterlever många framgångsfaktorer, såsom korrekt attityd till systemet, kan bristen på resurser och kvalitetssystemets utformning tillsammans utgöra ett stort hinder för certifieringsprocessens resultat.  Förslag till fortsatt forskning: Författaren eftersöker en jämförelse mellan olika föreningar och hur de har arbetat med certifieringsprocessen.

Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Problem: Svensk dagligvaruhandel har under senare år genomgått en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stärkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna märkesvaror. Förändrade förutsättningar inom dagligvaruhandeln skulle kunna ändra marknadens spelregler, något som borde påverka märkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsstrategier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur svensk dagligvaruhandel utvecklas och hur märkesvaruleverantörers reaktionsalternativ påverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumärken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har således utgångspunkt i både empiri och teori. Insamling av primärdata och sekundärdata har framför allt skett med hjälp av intervjuer och litteratur.

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat.

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden.

Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande.För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet.Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt.Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

SammanfattningDå socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.

Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör åt trafikföretag som har tidsbegränsade avtal. Trafikföretagen får dessa avtal genom upphandlingar. Det innebär att busschaufförernas anställningsförhållanden är ganska osäkra. När avtalstiden går ut är det stor risk för att de blir uppsagda. Därför är syftet att undersöka om denna osäkerhet påverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.