Syftet med detta arbete är att studera två enheter som blivit sammansatta till en enhet genom en organisationsförändring. Vi har valt att studera hur förändringen gick till mellan enhet ett och två och vad de hade för tillvägagångssätt för att genomföra en organisationsförändring. Vi ska jämföra det empiriska med det teoretiska för att se vad Tunagården tagit del av för hjälpmedel och vad de kunde ha gjort annorlunda under deras förändringsarbete..

Denna uppsats grundar sig i att underso?ka hur turbulens pa? marknader pa?verkat sma? och medelstora fo?retags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknader samt val av etableringsstrategier. I ma?n om att forska kring denna problematik har vi definierat ett huvudproblem; Hur har turbulens pa? marknader pa?verkat sma? och medelstora fo?retags internationaliseringsstrategi? Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt en abduktiv forskningsansats, detta fo?r att besvara uppsatsens huvudproblem pa? la?mpligast vis.Den teoretiska referensramen utga?r fra?n teorier kring strategi samt internationalisering: den inkrementella internationaliseringsteorin, na?tverksteorin, resursbaserade teorin, teori kring Born Globals fo?retag och teori kring etableringsstrategier. Detta fo?r att skapa en teoretisk plattform som i sin tur bidrar till ett sto?rre djup i uppsatsens analys.

Resuméav examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsäkringsfallet NJA 2006 s 721Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett trafikförsäkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i åtanke undersöks ett antal teoretiska spörsmål, nämligen: Vad är det som ska bevisas i ett mål? Vem ska bevisa? Hur mycket räcker det att bevisa för att vinna ett mål? Med kunskap om de teoretiska frågorna genomförs vidare även en omvänd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fått uttryck i fallet Anna och på vilket sätt detta har skett. Slutligen genomförs även en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Syfte: Avsikten med denna undersökning är att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid användandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som står omnämnda i litteraturen i ett antal problemområden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött på dessa. Detta innebär att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekräftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som ägde rum vid Besam Productions anläggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Idén till detta arbete kommer utifrån min sons önskan om att bli riddare. Syftet är att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvägledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid när samhällsförändringar kan ändra förutsättningarna och utbudet för olika yrken. Första delen är en genomgång av tidigare forskning samt av användbara teoretiska utgångspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar främst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp från den statliga utredningen SOU 2003:77.

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion.

Den här rapporten utgör den teoretiska delen av Albin Julin och Petter Östmans examensarbete för kandidatexamen i journalistik på JMK vårterminen 2015. Den praktiska delen består av en radiodokumentär om mordet på Tomas Johansson, Värnamo 1984. I rapporten presenterar vi ett teoretiskt underlag för journalistisk etik, källkritik, intervjuteknik och dramaturgi. Vi gör också en kortare introduktion till ämnet kriminaljournalistik, och presenterar teorier som tar upp relationen mellan underhållning och journalistik. Med utgångspunkt i det teoretiska underlaget diskuterar vi vad vi gjort i arbetet med vår dokumentär.Vi diskuterar också vårt etiska och källkritiska arbete med dokumentären.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisationoch vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationerdär chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskapom hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. Igenomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och enmultipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt.Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningensroller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrandeteam samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering.Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer medinformanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnetsom möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras ianalyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskiljamönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått.Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem ochvåra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt somtidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts påmedarbetarna.