Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ?idealt? läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar..

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i.

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan är en relativt ny arbetsform som växt fram ur en mängd olika förändringar hos den svenska välfärdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav på effektivitet i samband med ekonomiska nedskärningar gör sig gällande, men också att ett könsmaktkritiskt perspektiv på våld i nära relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom området för våldsutsatta kvinnor och därigenom utvärdera denna arbetsform som åtgärd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frågeställningar: varför samverkan har vuxit fram som åtgärd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhållande till de mål man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder.

Syftet med min studie var att undersöka hur fältarbetare kan använda sig av och resonera kring den makt de har i relation till den enskilde. För att göra det har jag använt mig av följande frågeställningar: Vilken makt upplever fältarbetare att de har att påverka den enskilde? Hur talar fältarbetare om empowermentbaserade strategier? Hur reflekterar fältarbetare över den makt de har? Hur framställs makten i förhållande till ungdomarna? För att få svar på mina frågor har jag gjort två deltagande observationer samt tre gruppintervjuer med fältarbetare från totalt fyra olika fältgrupper. Det insamlade materialet har undersökts med hjälp av Teoretiska perspektiv hämtade från Foucault, Freire samt empowerment. Ett resultat är att fältarbetets många aspekter gör att informanterna låter makten ta sig olika uttryck i olika situationer.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Syftet med denna studie är att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvärde och om detta påverkar valet av fastighetsmäklare. En teoretisk referensram grundat på bidragande faktorer för kundvärde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvärdet. Teorin beträffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.