I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan på för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frågeställningar jag använt mig av under studiens gång har varit följande: kan och i sådana fall hur, lek kan inverka på barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer där jag med hjälp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjälp av olika Teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehåller ett mångfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum där detta kan utvecklas.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen? Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen..

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Vår uppsats bygger på en jämförelsestudie mellan två fokusgrupper av socialsekreterare, som handlägger långtidsärenden inom ekonomiskt bistånd, för att få en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte är att belysa socialsekreterarnas arbetssätt vid handläggning av ekonomiskt bistånd för långtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst påverkan på deras arbete, samt vilka förändringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nå syftet har vi formulerat tre frågeställningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssättet för handläggning av ekonomiskt bistånd för klienter som är långtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst påverkan på deras arbete? 3) Vilka förändringar behöver åstadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi använt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgår från fem teman: arbetssätt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssättet.

Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

På börssidorna i affärstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras både det teoretiska priset och marknadspriset för aktieoptioner. Mellan dessa båda priser förekommer det nästan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna är baserade på olika volatiliteter. Det är den historiska volatiliteten som används vid beräkning av det teoretiska priset medan det är den förväntade framtida volatiliteten som bestämmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhållandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter på den svenska optionsmarknaden under år 2000 samt närmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

Syftet med vår uppsats är att göra en probleminventering av bokföringsbrott. Vi kommer att kartlägga de huvudsakliga anledningarna utifrån kontrollväsendets perspektiv till varför människan begår bokföringsbrott för att kunna ge förslag på möjliga åtgärder. Eftersom det inte finns mycket teori inom ämnet har det varit svårt att sätta den teoretiska referensramen. Dock har vi tagit med den information vi tyckt varit relevant för ämnet där vi använder oss av institutionell teori och rättviseteori.. Vi har valt att använda oss av en induktiv metod där vi utgår ifrån empirin för att finna våra slutsatser.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Syfte: Uppsatsens syfte är att öka den allmänna förståelsen för betydelsen av disruptiva tek-nologier, inom ramen för angiven målgrupp. Syftet uppnås specifikt via: a) En beskrivning och analys av hur företag hanterar och bör hantera sådana.b) Utvecklandet av en modell för identifiering och hantering av disruptiva teknologier. Metod: Föreliggande undersökning är en pilotstudie vars vetenskapsteoretiska ståndpunkt är hermeneutisk och metod är kvalitativ. Insamling av primär- och sekundärdata har, med löpande analys, skett i en växelverkande process mellan empiri och teori. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen inkluderar tre kapitel som dispositionsmässigt följer på varandra.