Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollärare som arbetar på samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehåll. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhäver en syn på barn, kunskap och lärande som är lämpligt för studiens ämne. Vår tolkning av vår insamlade empiri visade resultat på att förskollärarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollärarnas syn på barn, kunskap och lärande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollärares arbetssätt skiljer sig från de två resterande respondenterna då förskolläraren arbetar utifrån, vår tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och väljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det Teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS) Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan) Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektiv Författare: Nisrin Adas Handledare: Jonas Qvarsebo Datum: 2008-03-07 Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom en diskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följande problematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under den period som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilka kunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträde genom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessa dimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- och skrivsvårigheternas utveckling. Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen. Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kring fenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utan handlar även om skolsystemets och undervisningens organisation..

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra Teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De Teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har.

I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige från fyra till närmare tjugo år. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrån invandrarens perspektiv där bemötande från samhällets sida, språkkompetens och socialt nätverk ingår.