Sök:

Sökresultat:

8071 Uppsatser om Teoretiska läxor - Sida 9 av 539

KodvÀxling mellan svenska och engelska hos tvÄsprÄkiga barn

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.

Politisk konditionalitet och etnicitet

Syftet med uppsatsen Àr att söka utröna huruvida etnicitet kan försvÄra införandet av de villkorade flerpartival som Àr ett resultat av politisk konditionalitet. Inledningsvis genomförs en presentation av de teoretiska ramverk som omger den politiska konditionaliteten samt valbeteende i förhÄllande till politiserad etnicitet, och dÀrefter söker jag applicera dessa pÄ Zimbabwe och Kenya. Syftet Àr att avgöra huruvida det föreligger nÄgon markant skillnad mellan lÀnderna gÀllande den politiserade etnicitetens pÄverkan pÄ de, medelst politisk konditionalitet, villkorade representativa flerpartivalen. Metoden Àr empirisk utifrÄn sekundÀrlitteratur, men i förlÀngningen Àven komparativ. En diskussionsdel, vari valen i förhÄllande till de teoretiska ramverken problematiseras, leder fram till slutsatsen att politiserad etnicitet kan fÄ negativa konsekvenser för villkorade val om det finns en etnisk grupp som Àr i synnerlig majoritet..

Musikvideoproduktion som designprocess : En introspektion av en budskapsfokuserad musikvideoprocess

Den hÀr uppsatsen undersöker sambandet mellan en musikvideoprocess och endesignprocess samt vilka visuella teoretiska verktyg som finns att tillgÄ vid enbudskapsfokuserad musikvideo. För att ta reda pÄ detta har vi gjort en introspektion avvÄr process av att producera en musikvideo Ät en etablerad svensk artist. I arbetetpresenterar vi hela processen frÄn första vision till de sista förberedelserna. UppsatseninnehÄller produktionsmaterial sÄ som storyboard och inspelningsschema. Som stödtill vÄr produktionsprocess har vi sammanstÀllt en modell som bygger pÄ Löwgren ochStoltermans (2004) designprocess samt de budskapsfokuserade teoretiska visuellaverktygen (sÄ som semiotik, sync points och musikanalys) som kan underlÀtta i just ensÄdan hÀr process.

En studie av derivatakunskapen hos gymnasieelever

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jÀmföra bÄde elevernas teoretiska förstÄelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, lÀroböcker samt rÄdande undervisningspraxis. Undersökningen syftar ocksÄ till att utreda om det rÄder nÄgot samband mellan elevernas teoretiska förstÄelse av derivata och deras praktiska kunskaper pÄ omrÄdet.Undersökningen Àr bedriven i provform dÀr eleverna under tvÄ tillfÀllen besvarar tvÄ olika prov, ett av teoretisk karaktÀr samt ett av praktiskt berÀknande karaktÀr. Proven Àr gjorda sÄ att de representerar de rÄdande kursplanernas krav pÄ godkÀnd nivÄ. Det teoretiska provet Àr upplagt sÄ att eleverna sprÄkligt ska förklara en rad grundlÀggande teorier och anvÀndningsomrÄden inom derivata.

Mobila turisttja?nster - En fa?ltstudie med fokus pa? anva?ndbarhetsaspekter

Denna uppsats behandlar design av mobila tjÀnster frÄn ett anvÀndbarhetsperspektiv i en turismkontext. Studien hade flera syften, dÀr det teoretiska bidraget var att ta fram ett teoretiskt ramverk för design av mobila tjÀnster. Detta ramverk innehÄller bland annat begreppen kontext, informationspresentation och navigering. Det praktiska bidraget var att skapa en prototyp, utifrÄn det teoretiska ramverket, av en mobil turisttjÀnst som sedan utvÀrderades. Studien innehöll tre faser, den första var en litteraturstudie som resulterade i det teoretiska ramverket.

VÀrdegrunden i skolans styrdokument - En kritisk analys av vÀrdefrÄgor i lÀroplanerna för gymnasiet 1970-2011

Arbetets syfte Àr att utröna vilka förÀndringar som har skett mellan lÀroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 nÀr det gÀller vÀrdegrundsfrÄgor. UtifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter som samtliga berör vÀrdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys dÀr mina tre teoretiska utgÄngspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgÄngspunkter berör vÀrdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera pÄ dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. DÄ förÀndringen var som mest pÄtaglig i frÄgor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa ocksÄ skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

Medarbetarnas attityder inför en förÀndring i ett affÀrssystem

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbÀttrings- och förÀndrings arbete i ett affÀrssystem. De flesta företag har nÄgon form av förbÀttrings- eller förÀndringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förÀndringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta Àr förekommande att det i samband med en planerad förÀndring uppstÄr nÄgon form av motstÄnd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förÀndringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förÀndringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förÀndringar fÄr ofta större genomslagskraft Àn de positiva.

Varför uppstÄr budstrider - en studie av nÄgra faktorer

SYFTESyftet med denna studie Àr dels att undersöka vilken pÄverkan vissa faktorer har pÄ budstrider, dels att undersöka om budstrider har nÄgon effekt pÄ budpremien. METODEn kvantitativ studie görs av 22 uppköpsobjekt pÄ Stockholmsbörsen under perioden 1997-2007. Elva av objekten har varit föremÄl för budstrider, resterande objekt fungerar som en kontrollgrupp utan budstrider. Genom univariata analyser och en probitmodell försöker vi förklara fenomenet budstrider. TEORETISKA PERSPEKTIVVÄr teoretiska referensram bygger pÄ tidigare forskning kring uppköp och förvÀrv samt artiklar relaterade till vÄra undersökningsvariabler.

Sinnen i butikerna : En studie om hur butikschefer anvÀnder sig utav sinnen för att skapa upplevelse i butiken

ForskningsfrÄgor: Vilken Àr den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken Àr den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka Àr skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjÀlp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahÄlla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien Àr gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. DÀrefter har författarna analyserat datamaterialet med hjÀlp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som anvÀnds för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön Àr begrÀnsad. I vissa fall blir den begrÀnsad utav ekonomiska skÀl och i andra fall utav andra aspekter.

Glada Hudik - "Vi Àr sÄ bra sÄ att kanadagÀssen störtar" - Toralf Nilsson, Glada Hudik-Teatern : En fallstudie om i vilken utstrÀckning Hudiksvalls kommun kommunicerar sitt varumÀrke

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumÀrket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform anvÀnda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgÄr frÄn teorier inom omrÄdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumÀrkesbyggande och kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumÀrkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen.Slutsats: VÄr slutsats Àr att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumÀrket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det rÄder delade meningar om vad Glada Hudik stÄr för, betrÀffande profil, image och identitet..

Varför Àr urban utforskning intressant?

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

En arbetslöshetsförsÀkring för de som har rÄd?: en sociologisk analys av massuttrÀdet ur arbetslöshetsförsÀkringen

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka massuttrÀdet ur arbetslöshetskassorna, vilket Àgde rum efter den borgerliga reformeringen av den svenska arbetslöshetsförsÀkringen. Uppsatsen Àr av explorativ karaktÀr, dÀr analystypen bÄde Àr orsaksorienterad och förstÄelseinriktad. Vidare utgÄr uppsatsen ifrÄn ett makroperspektiv dÀr strukturen antas pÄverkar mÀnskliga handlingar. Det empiriska materialet utgörs av myndighetsbaserad information, medlemsstatistik frÄn arbetslöshetskassor samt nyhetsartiklar. Det teoretiska ramverket Àr baserad pÄ Anthony Giddens struktureringsteori, vilket möjliggör förstÄelse av massuttrÀdet.

Business Intelligence : OmvÀrldsbevakningsfunktionen i teori och praktik

I en allt starkare och pÄtagligare konkurrens Àr det viktigt för organisationer att fÄ tillgÄng till vÀsentlig och korrekt information. SÄledes ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta vÀl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvÀrldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att se i vilken utstrÀckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vÄr teoretiska syntes för en vÀl fungerande omvÀrldsbevakningsfunktion.

HÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.

Lean banking: en fallstudie av leankonceptets pÄverkan pÄ kreditgivningsprocessen

Uppsatsens syfte Àr att diskutera lean konceptets roll vid organisk tillvÀxt, för svenska banker. Mer konkret ska kreditgivningsprocess mellan en bank och dess företagskunder diskuteras och analyseras med hjÀlp av lean konceptet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats. DÀr empirin bestÄr av en semistrukturer intervju, telefonundersökningar samt enkÀter. De teoretiska kapitlen Àr den sekundÀra datainsamlingen.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->