Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos ? För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.

Sammanfattning Titel Praktisk tillämpning av The Balanced Scorecard ? En fallstudie av EVITA vid ABB Sverige Författare Johan Erlandsson, Malin Sigfridsson, Elisabeth Sjöberg HandledarePer-Hugo Skärvad, Robert Wenglén Seminarium Kandidatuppsats, Organisatoriska frontlinjer Nyckelord BSC, The Balanced Scorecard, balanserat styrkort, organisatoriskt förändringsarbete, ABB, ABB Sverige, EVITA ProblemdiskussionI en föränderlig omvärld med hårdnande konkurrenssituationer och dynamiska marknader inser många företag att effektiviteten och rationaliteten inom den interna verksamheten är av stor betydelse. Att vidta förändringseffektiva åtgärder kan vara ett sätt för organisationer att anpassa sig till nya krav och anspråk från omgivningen. I ABB Sverige valde man att 1994 utveckla ett Balanced Scorecard, det så kallade EVITA. Vår problematik handlar om att identifiera vilka faktorer som är utmärkande vid en tillämpning av the Balanced Scorecard.

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vården uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hälsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hälsofrämjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hälsofrämjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer ställde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom området bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvården. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket väl kunde appliceras på bemötandeaspekter när det gällde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hälsa/ohälsa i omvårdnaden kunde användas både praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvångsvård var viktiga bemötandefaktorer och som hälsofrämjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, gränssättning, inlevelse, stämning och ?svalkande likgiltighet?.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen?För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Vi kom i kontakt med Grön Rehabilitering som har sin verksamhet i Nääs slottsområdei Lerums kommun. Verksamheten var ett projekt mellan Lerums kommun ochSamordningsförbundet fram till våren 2014 med möjlig förlängning. Syftet med våruppsats var att på uppdrag av Samordningsförbundet och Lerums kommun undersökahur deltagarna har upplevt sin rehabiliteringsprocess. Studien skulle fungera som en delav en utvärdering av Grön Rehabilitering. Vidare var syftet också att undersöka vad somhade varit av vikt under rehabiliteringsprocessen för deltagarna, samt om de hade fåttmed sig några metoder eller verktyg som de fortsatt att använda.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Det här är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att se vilken betydelse skolors arbete med integration har på elever med utländsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utländsk bakgrund, samt vilka svårigheter dessa elever kan stöta på. Denna studie utgår från ett interkulturellt förhållningssätt. Metoden som använts i denna studie är databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den här studien använde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rättvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp får för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ändå finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i ämnet. Olika redovisningsprinciper i tillämpliga delar har studerats. Liksom även de internationella regelverken även om uppsatsen har begränsats till svenska förhållanden.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna.