Goodwillposten är ett mycket omdebatterat område inom redovisningen då värderingsmetoderna som tillämpas har stora inslag av subjektiva bedömningar. I Balans belyser Lennartsson börsens krav på ökad transparens inom området och vid tillämpningen av IAS 36, där Buisman även konstaterar att standarden tillåter stora inslag av subjektivitet[1]. En undersökning gjordes av Carlin och Finch 2008 då de granskade 105 australienska företag och deras val av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill. Man valde att med hjälp av CAPM räkna fram teoretiska diskonteringsräntor för varje enskilt företag, dessa jämfördes med företagens redovisade diskonteringsräntor för att undersöka om räntenivån var satt på en opportunistisk nivå för att påverka det redovisade resultatet. Med detta som grund anser vi att det är av intresse att studera om det finns ett bakomliggande opportunistiskt beteende hos företagen noterade på OMX Large Cap vid nedskrivningsprövning goodwill.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Räddningstjänsten är ett yrke där risktagande är en del av vardagen för personalen, det finns många olika faktorer som påverkar hur och varför ett beslut tas före och under en räddningsinsats. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risktagande mellan befattningar inom räddningstjänsten, baserat på faktorer som sensationssökning och synen på den egna kontrollen av handlingar och dess konsekvenser. Metoden som användes var en webenkät baserad på två validerade tester för att undersöka dessa faktorer; Sensation Seeking Scale samt Locus of Control-test. Sammanlagt deltog 17 stycken respondenter och alla var män, befattningarna varierade mellan brandman, styrkeledare, insatsledare, ställföreträdande räddningschef samt räddningschef. Resultatet visade en signifikant skillnad i sensationssökning mellan befattningarna där de lägre befattningarna hade störst sensationssökning.

Studiens syfte var att söka en förståelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för män som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn på våldet samt hur en sådan verksamhet kan hjälpa dessa män att förändra sitt beteende så att deras barns situation förbättras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och är en kurs som utgår från kognitiva teorier. Kursens upplägg är inspirerat av Duluthmodellen från USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer där personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som träffat dessa pappor, berättar om hur de uppfattar att papporna ser på sina våldshandlingar samt hur de tänker sig att pappor kan upphöra med våldet och hur en sådan förändring går till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras våldet och dess konsekvenser.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys.

Detta kandidatarbete undersöker hur digitala spel kan skapas med någon annans synsätt. Vi ville se vad som hände om vi försökte göra spel på ett posthumanistiskt sätt och om detta hade förändrat något. Det har uppkommit speciella möjligheter och konsekvenser under processen, det har även dykt upp frågor. En av dessa frågor är hur skapandet av varelser inom digitala spel kan utföras. Likväl har det under projektet skett diskussioner och tester runt hur ett verktyg för detta ändamål skulle kunna fungera.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat våld från olika perspektiv. Den besvarar frågor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men även i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver också vilka konsekvenser hederskulturen får för människor i Sverige idag..

Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket. .

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

På börssidorna i affärstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras både det teoretiska priset och marknadspriset för aktieoptioner. Mellan dessa båda priser förekommer det nästan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna är baserade på olika volatiliteter. Det är den historiska volatiliteten som används vid beräkning av det teoretiska priset medan det är den förväntade framtida volatiliteten som bestämmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhållandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter på den svenska optionsmarknaden under år 2000 samt närmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhälle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter såsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan även medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svårhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har ävenframkommit att denna heterogenitet kan påverka de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dock är tidigare litteratur bristfällig gällande detta. Då sociala relationer är en avgörandefaktor till trivsel på arbetsplatsen och då det i sin tur gynnar företagets framgång, är dettarelevant att studera närmre.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsättning grundar sig historiskt sett i samhällets förändring och kunskap. Attitydbegreppet utgår i examensarbetet från Theory of planned behavior, där bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsättning är en dold oftast kronisk funktionsnedsättning. Svensk lagstiftning reglerar rättigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsättning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomställningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlägga attityder personer med hörselnedsättning möter i arbetslivet och personens eget förhållande till sin hörselnedsättning.Metod: Innehållsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, där hörselnedsättning ingår.

Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till.