Bakgrund: Under första levnadsåren kan ett öga utveckla en synnedsättning beroende på att ögats synintryck hindras, amblyopi, vilket drabbar sex procent av alla barn. Amblyopi behandlas genom korrigering av brytningsfel med glasögon och/eller lappbehandling. Efter sju års ålder är det vanligen svårt att förbättra synen i ett amblyopt öga.  För att barnet ska uppnå optimal synskärpa är det viktigt att vårdgivaren har kunskaper om compliance och att givna ordinationer följs. Syfte: Syftet med studien var att ur ett barn- och föräldraperspektiv belysa faktorer som är av betydelse för compliance vid behandling av barn med amblyopi.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter.Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas arbetssätt på flerspråkiga förskolor. Den empiriska studien avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som berör frågor om hur förskollärare utformar det fysiska rummet i en flerspråkig miljö och vilka strategier de använder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Två perspektiv som bäst passade för studien blev dess teoretiska utgångspunkter. Det ena perspektivet är två metaforer som betraktar lärandet utifrån både förvärvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet är den sociokulturella teorin om lärande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer användes under totalt en veckas tid på två förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva styrelseutvärdering i några relevanta teoretiska sammanhang, kartlägga styrelseutvärdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestått av en enkätundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förståelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick från ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvärdering.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter.Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor.Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande.De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen.

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal.

Syftet är att undersöka hur två lärare på två olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i år 1 och vilka kunskaper och vilken förståelse elva elever har om begreppen. Vi använde en kvaliatativ undersökningsmetod bestående av intervjuer och en matematikdiagnos.Lärarnas undervisningsmetoder överensstämmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen består uteslutande av elever med svenska som förstaspråk medan den andra bara har en elev med svenska som förstaspråk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer på språket, använder Montessorimaterial och färdiga läromedel.Eleverna lyckas bättre med uppgifter där de kan använda sig av laborativt, konkret material eller där det finns både bild och symbolspråk i kombination, än med uppgifter som enbart innehåller abstrakt symbolspråk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ändå de uppgifter som innehåller symbolen.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett användande av språk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger på kritisk diskursanalys där Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att på det sätt som bilder och språk användes, utifrån Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning.Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna på gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller använder narkotika. Fokus i undersökningen låg på vilka kunskaper kuratorerna ansåg sig behöva för att kunna bemöta eleverna på bästa sätt, hur detta bemötande går till samt om de ansåg att något behövde förbättras eller förändras för att bemötandet skulle kunna fungera bättre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i två kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjälp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framväxt.

SammanfattningKonsumtion och ekonomi är områden som på olika sätt påverkar människors liv. Forskning visar att värderingar, identiteter och idéer grundas på konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som är ett kunskapsområde inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var även intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan två skolor bland elever i årskurs nio som skiljer sig åt vad gäller upptagningsområde och skolans geografiska läge. 153 enkäter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010).