En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna.

Omkring 30 elever i de senare åren av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jämföra en svensk översatt text med dess originalversion på engelska. Sammanlagt svarade 17 elever på uppgifterna. Genom frågor för enskilda reflexioner inom ämnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att använda för att resonera kring min huvudsakliga fråga. Frågan behandlar hur personer utan nämnvärda förkunskaper eller intresse inom översättningsteori reagerade på en översatt text i jämförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna.

Denna kvalitativa studie diskuterar ämnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus på mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielärare för att belysa ämnes­ integrering och förändringar inom bild­ och svenskämnet. Diskursanalys används som metod för att kartlägga diskurser och belysa frågor om makt och förändring inom området ?ord och bild?. I båda ämnenas kommande ämnesplan sker en förskjutning mot både ämnets och de enskilda kursernas innehåll.

Denna rapport presenterar det examensarbete som har gjorts i samarbete med företaget SMÅA AB. Syftet med arbetet är att öka kunskapen, för företaget, om solceller ur en teknisk och ekonomisk synpunkt då man väljer att integrera dessa i byggnadsskalet. Viktiga frågor som har tagits upp innefattar lönsamhet vid användning av solceller, möjligheter att integrera solceller samt hur tekniken ser ut idag och hur den kan utvecklas i framtiden. Dessa kunskaper har sedan applicerats på ett planerat flerbostadshus under resultatet. I lösningsförslaget har solceller blivit integrerade i tak och balkongräcken, där olika typer av solceller används baserad på dess respektive egenskaper som är bäst anpassade för ändamålet. Ämnesområden som berörs är energi, solceller, byggnadsintegrering samt ekonomi.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmälningsbenägenhet till socialtjänsten, när misstanke finns att barn far illa. Som utgångspunkt användes Socialstyrelsens handbok om anmälningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmälningsbenägenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. Därefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer från fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmälningsbenägenheten, och vilka faktorer som påverkade dem i sina bedömningar vid en anmälan. I stort sätt gör alla skolkuratorer anmälningar.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka två elevhälsoteams samtal kring elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar studien ämnar undersöka är vilka diskurser som framträder inom elevhälsoteamens samtal och vilken som är den dominant rådande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angreppsättet med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys. Språket är centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhålls för sanningar medan andra hålls tillbaks och makten att definiera diskursens innehåll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell används, nämligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Introduktion: Föräldrar till överviktiga barn behöver stöd och hjälp för att kunnamedverka och stötta sitt barn att nå en hälsosam vikt. För att sjuksköterskan skall kunnage detta stöd behöver hon ha kunskaper om mångfalden i hur föräldrar ser på dettaproblem.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning av sitt barns vikt och vilkenkunskap föräldrar har om övervikt och fetma hos barn.Metod: Litteraturstudie med fokus på föräldrars uppfattning och kunskap om överviktoch fetma hos sitt förskolebarn.Resultat: I litteraturgenomgången framkom att föräldrar hade svårigheter att rättbedöma sitt barns vikt och ofta undertolkade barnets vikt. Föräldrar kunde inte alltidförstå viktkurvorna som används inom hälsovården. Många föräldrar trodde att barnetskulle växa ifrån sin övervikt och kände därför ingen oro över eventuella problem.Föräldrarna identifierade sina döttrars övervikt lättare än sina söners övervikt. Papporhade svårare än mammor att identifiera övervikten hos sitt barn och såg inte alltid attbarnet var överviktigt.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare.

Arbetet är utfört åt VVS-Byrån i Växjö AB för att visa hur en mer noggrann energiberäkning påverkar den teoretiska energianvändningen jämfört med en tidigare gjord energiberäkning.Genom att samla ihop olika arkitekt- och konstruktionsritningar har vi med hjälp av programmet VIP-Energy konstruerat ett så sanningsenligt klimatskal som möjligt. Programmet har även bearbetat rekommenderad indata från Svebyprogrammet, Boverkets byggregler och SMHI, samt indata av olika byggnadsinstallationer.Resultatet visar att skillnader i verksamhetsenergi till rumsluft, externfastighetsenergi och tappvarmvatten har störst inverkan på energiåtgången. Beräkningarna visar också att det fall där köldbryggor är modellerade i 2D ger en teoretisk energiåtgång som liknar de uppmätta värdena mer än det fall då köldbryggorna läggs in som ett 20 % påslag gentemot ett första Um-värde..

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.  Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola.Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan?Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice.