Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design15 hp 2011.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet är att visa hur värdet på en option hos ettrentingbolag förhåller sig till en optionsvärdering utifrån en traditionell teoretisk modell. Häri ingår också i syftet att skapa förståelse för hur rentingbolaget prissatt sin option. Vidare är ett delsyfte att beskriva hur en del av kunderna ser på värderingen av den option de har i avtalet med rentingbolaget.Vårt angreppssätt är deduktivt då vi utifrån befintlig teori har utformat en lämplig värderingsmodell. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av en fallstudie undersökt ett fallföretag och en analysenhet, ett optionskontrakt.Teorin vi har använt oss av är optionsteori, binomial optionsvärdering och teori kring volatiliteten har hjälpt oss att värdera fastighetsoptionen i fråga.Undersökningar har visat att varken kunder eller Skandrenting använder sig av någon teoretisk optionsvärderingsmodell. Skandrentings option visade sig vara undervärderad i förhållande till vår teoretiska beräkning..

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI.

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning EKC 362, VT 2006Författare: Mariann Aracsi, Emma Brentel, Åse OtteyHandledare: Erik RosellTitel: Kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretagBakgrund: De förluster som uppstår på grund av att ett företags produkter och processer inte är fullkomliga kallas för kvalitetsbristkostnader. Teorin behandlar kvalitetsbristkostnader främst ur ett tillverkande företags perspektiv och menar på att ytterst få kvalitetsbristkostnader är kända i tjänsteföretag då de flesta av dessa är dolda.Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetet med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag samt att undersöka skillnader mellan praktik och teori gällande problem med kvalitetsbristkostnader i tjänsteföretag.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till transportbranschen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som gjorts med hjälp av två fallföretag. Det empiriska materialet har samlats in främst genom samtalsintervjuer. Materialet har sedan utifrån en djupare teoretisk förståelse analyserats.Slutsatser: Det är fullt möjligt för tjänsteföretag att särskilja många av sina kvalitetsbrister och därmed är inte tjänsteföretagens kvalitetsbrister dolda i lika stor utsträckning som teorin hävdar. Att hindret med identifiering och mätning har överkommits gör att det fortsatta kvalitetsbristarbetet kan fortlöpa i enlighet med teorin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller på något annat sätt upplevde sig bli illa behandlade av någon professionell på sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet på sina praktikplatser. Den webbenkät som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade på kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkäten frågade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och på annat sätt illa behandlad av någon professionell på praktikplatserna. Vi ställde också frågor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. Enkäten avslutas med en fråga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade på något annat sätt av professionella på sina praktikplatser.

Denna uppsats avser att, utifrån en samhällsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjänsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens värdegrunder paralellt med de centrala utgångspunkterna inom de nyliberala förändringar som kommit att prägla den offentliga sektorn under de senaste tre årtiondena och går under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens påverkan på både kommun, socialtjänst och den enskilde handläggaren och brukaren. Den enskilde handläggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrån teorier om gräsrotsbyråkratens möjlighet att påverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhållningssätt och synsätt som inrymmer New Public Management.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ?folkmassan? att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ?vanliga? besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare.

Högskolan i Skövde genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen kurser som vänder sig till utomnordiska arbetslösa invandrade akademiker som är bosatta i Skaraborg med omnejd. Syftet med kurserna är enligt Arbetsförmedlingens direktiv att främja arbetslösa invandrade akademikers möjlighet till sysselsättning. Kurserna kallas Korta vägen och innehåller undervisning i svenska, samhällskunskap med kulturhistoria och IT-kunskap/datoranvändning. Deltagarna har också praktik inom sitt yrkesområde och under kursen valideras deras akademiska kompetens.Mitt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på vad deltagarna i de tre första kurserna anser om kurserna. Jag har därför gjort enkäter som vänder sig till alla deltagare i de tre första kurserna och jag har intervjuat två kursdeltagare och en karriärcoach/praktikanskaffare.Vidare har jag haft ett gruppsamtal med tre kursdeltagare.Resultaten av min undersökning visar att kursdeltagarna har lärt sig mycket svenska och att de är nöjda med kursen.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.

Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete. Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet. Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.