Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Den ena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar. Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:17.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser..

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var:Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik?Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek?För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare reflekterar över sin praktik och läroplanens mål. Vi vill med denna studie få en djupare insikt i vad som ligger till grund för att förskollärare förändrar och utvecklar verksamheten samt hur förskollärare förhåller sig till läroplanens mål, då vi sannolikt kommer att möta detta i vår kommande profession. I arbetets bakgrund ges en historisk tillbakablick avseende vilka riktlinjer och mål som kan ha påverkat innehållet i den dåtida verksamhet där små barn vistats, i vad som idag kallas förskola. Därefter presenteras läroplanens införande i förskolans verksamhet, dess mål och målformulering för förskoleverksamhet samt kort de förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan som är under utarbetning. Bakgrunden avslutas med en beskrivning av kvalitetsarbete i förskola samt lärares reflektion över sin praktik.

?Syftet med vår forskning är att få en fördjupad förståelse av förskollärares föreställningar om övergång mellan förskola och förskoleklass. De frågor vi söker svar på genom våra empiriska studier i förhållande till vår forskningsbakgrund är: Går det att urskilja likheter och skillnader i förskollärares föreställningar om övergången mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero på? Forskningens empiri bygger på en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebär att vi har intervjuat sex förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera processbegreppens utveckling och dess praktiska användning idag. Metod: Studiens angreppssätt är hermeneutiskt och systemteoretiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. Det bör förtydligas att den historiska utvecklingen är ett första empiriskt kapitel vilket följs av en teoretisk referensram. Ytterliggare ett empiriskt kapitel följer sedan som beskriver den praktiska användningen av processbegreppet. Detta visar även på vandringen mellan teori och empiri.