SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter.

Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.

I min hypotes påstår jag att det finns kunskap i vårt omedvetna, som det går att komma åt. Den går på tvärs mot hur vi ser på kunskap i vårt västerländska samhälle. Kunskap syftar oftast på inlärda förmågor, som vetenskapligt går att bekräfta och belägga. Det finns säkert de som godtar att det finns kunskap i vårt omedvetna, men går den att komma åt? Att vägen dit går genom drömarbete kan vara provocerande i vår rationella värld.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Syftet med uppsatsen är att skapa vetskap om hur några intervjuade förskollärare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar. För att nå vårt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollärare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollärarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, känslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi använt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande föräldrar såg väldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen är liten då så många som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhälle, år 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner människor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet på vården och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi måste öka vår kunskap för att kunna tillgodose dessa människors behov och uppnå den hälso- och sjukvårdslag som säger att alla människor har rätt till en god vård på lika villkor. Syftet med denna studie var att få ökad förståelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smärta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet används Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjälpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvårdnad.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse kring hur personal som arbetar med personer på tidig utvecklingsnivå ser på sin roll i deltagarens självbestämmande i daglig verksamhet. Studien använde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick från fokusgrupper och observationer i två separata dagliga verksamheter. Att använda två verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrån verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har använts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens självbestämmande när deltagaren har en tydlig kommunikation.

Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens databaser borde klara av.Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lärande, med utgångspunkt från Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstärkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar på den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bättre kunna arbeta med barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att synliggöra och förstå fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lärande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen består av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lärande bygger på individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att främja lärande i förskolan. Vi har uppmärksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svårt att skilja begreppen åt, då deras tolkningar av begreppen går i varandra.