Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

Definitionen av ett projekt är att det måste gå att mäta om ett projekt nått sitt mål eller inte. Ett projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgången hos två projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda projektens arbetsgång, samt vad projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

Definitionen av ett projekt är att det måste gå att mäta om ett projekt nått sitt mål eller inte. Ett projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgången hos två projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda projektens arbetsgång, samt vad projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

Syftet: Vi har undersökt sambandet mellan teoretiskt och praktiskt lärande på det fyraåriga sjökaptensprogrammet vid Linnéuniversitetet. Vi inriktade oss på att undersöka huruvida teoretisk kunskap är en förutsättning för att förstaårsstudenterna skall kunna uppfylla förväntade studiemål för den första fartygsförlagda utbildningen. Metod: Vi gjorde en litteraturstudie som omfattade det fyraåriga sjökaptensprogrammet samt tre närbesläktade yrkesutbildningar. I vårt teorikapitel behandlade vi även tre olika typer av handledningsmodeller som samtliga på ett eller annat sätt är applicerbara på nämnda utbildningar.  För att kunna kritiskt granska vår litteraturstudie och för att ta reda på det faktiska förhållandet i frågan genomförde vi fem informantintervjuer. Resultat: Vi har kunnat se en rad likheter i utbildningarnas upplägg mellan teoretiskt och praktiskt lärande samt kunnat urskilja vilka handledningsmodeller som används.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i årskurs tre vet mer? Dessa frågor ledde oss in på ämnet för vår uppsats. Är det så att skolans undervisning bygger på ytinlärning och att kunskap inte befästs på bästa sätt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förståelse skall uppnås och kunskap om rymden ska befästas och finnas kvar. Vår litteraturgenomgång visar hur viktigt det är att förstå hur inlärning sker.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Sjuksköterskestudenter får tidigt i utbildningen lära sig att de ska ta hänsyn till patientens sociala sammanhang. Faktorer som genus, etnicitet och ålder lyfts upp som väsentliga i omvårdnaden, men verktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att resonera kring dessa faktorer är få. Ett av genusvetenskapens grundläggande begrepp, intersektionalitet, undersöker vad faktorer som exempelvis genus, etnicitet och ålder kan ha för påverkan på människors liv och upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av ett intersektionellt perspektiv i praktiserandet av god omvårdnad. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk innehållande personcentrerad vård och intersektionalitet önskar denna litteraturstudie att begripliggöra hur intersektionalitetsbegreppet kan appliceras på sjuksköterskans profession, med målet att främja jämlik hälsa och sjukvård.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur klasslärare samt musiklärare i årskurs ett och två ser på möjligheten att använda musik i arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling. Fyra lärare har intervjuats, två musiklärare och två klasslärare. Tre observationer har även gjorts hos dessa lärare. Ingen av respondenterna hade någon direkt teoretisk kunskap om ämnet, men de flesta lärarna jobbade ändå på ett sätt som kombinerar musik och språk. Kombinationen har kategoriserats under följande rubriker: inlärningsstilar, ämnesintegrering, det vidgade språkbegreppet, ljuddiskriminering samt stavelser.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter..