Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet.

På den traditionella konsumentmarknaden finns ett skydd för konsumenten i form av civilrättsliga påföljder som är möjliga att tillämpa vid fel eller dröjsmål. När brister uppkommer vid utövandet av välfärdstjänster kan det finnas ett behov av att kräva skadestånd, prisavdrag, hävning, fullgörelse eller ett avhjälpande även i relationen mellan brukaren och det allmänna, för att på så vis stärka den enskildes ställning. Uppsatsen har till syfte att ur ett konsumenträttsligt perspektiv undersöka i vilken mån det är möjligt att tillämpa dessa civilrättsliga sanktioner inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, skolan och förskolan. En analys görs även gällande huruvida det rättsläge som framkommer ger ett tillfredsställande rättsskydd för brukaren, samt ett resonemang de sententia ferenda och de lege ferenda, dvs. hur gällande rätt borde vara.

Miljön för annonsering och reklam har förändrats. Människor har blivit alltmer exponerade till reklam och har därför blivit alltmer skeptiska och trötta på den. Därför har det fått en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhållande, men samtidigt nyskapande för att på så sätt väcka uppmärksamhet och motivera konsumenterna att titta på reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen måste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - både i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vägen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation från konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger på praktiska underlag och visar de sammanhangen som rådde i branschen när teorin skapades.

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Flertalet händelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för våldsamt upplopp och flera våldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, är oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhändertagna Djurgårdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda på att det i samhället finns en Tendens, att vi är på väg mot ett åsidosättande av individens skydd i form av fri- och rättigheter, till förmån för bekämpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rättigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhändertaganden. Detta innebär att med Europakonventionens artikel 5 som utgångspunkt, undersöka överensstämmelsen med svensk rätt och eventuella konflikter mellan individens fri- och säkerhet och samhällets regler för bekämpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mån även Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rätt tolkas utifrån domstolens utlåtanden i ett antal relevanta mål.Främst kan det sägas vara målen Kurt v.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Detta examensarbetes utförs på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Norr och det syftar till att sätta sig in i yrkesarbetarnas situation och ta reda på vad som motiverar dem att vara lojala och stanna hos en arbetsgivare. Skanska har som mål att under de närmsta åren skapa en basnivå av yrkesarbetare som knyts närmare företaget. Fördelarna med detta är flera: anställningstryggheten ökar, organisationen blir effektivare, förutsättningarna för dialog och delaktighet växer och dessutom ökar möjligheten till utveckling och utbildning. För att uppfylla syftet har litteratur inom aktuella områden studerats och sedan har den informationen kompletterats med samtal och intervjuer med representanter från inblandade aktörer. Slutligen har cirka 30 yrkesarbetare intervjuats om hur de ser på sin arbetssituation och lojalitet.

Mastit (juverinflammation) är en mycket vanlig sjukdom hos mjölkkor som orsakar mjölkproducenterna stora ekonomiska förluster genom nedsatt produktion och mjölkkvalitet och representerar en avsevärd antibiotikaanvändning. Klinisk mastit (KM) ger synliga symtom som t.ex. juversvullnad. Den vanligaste formen är dock subklinisk (tyst förlöpande) mastit (SKM) som är en utmaning för mjölkproducenten eftersom den är svår att upptäcka och behandla. Kor med SKM har inga synliga symtom men förhöjda celltal i mjölken vilket är ett tidigt tecken på mastit.

Bakgrund: I vårt nutida samhälle kan man ana en Tendens att den tidigare så tydliga uppdelningen mellan vad som betraktades som arbete respektive fritid håller på att suddas ut. Många människor upplever idag att arbetet får allt större plats i livet och lämnar väldigt lite utrymme kvar för fritid. Dagens organisationer är i sin tur inte strikt förankrade till vare sig en specifik fysisk plats eller en bestämd tid utan alla platser kan användas att arbeta på, vilken tid som helst på dygnet är tid för arbete, alla är potentiella kunder, partners eller kollegor. Av denna anledning tenderar dagens arbete att bli gränslöst för många människor, vilket kan medföra att arbetsbördan lätt svämmar över och även tar bort stora delar av utrymmet till fritid. Som om inte detta vore nog så har förväntningarna ökat på medarbetarna i allmänhet och ledarna i synnerhet.

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna.

I Sverige har sedan mitten av 1990-talet antalet bestånd där röjning inte utförts ökat. Dessa bestånd är åldersmässigt mogna för en första gallring men pga. utebliven röjning är de mycket stamtäta och dimensionerna är klena vilket gör att valet av skötselåtgärd inte är självklart. De senaste åren har intresset för uttag av biomassa även i unga skogar ökat. Under våren/sommaren 2009 startade Stora Enso Skog (SES) ett fullskaleprojekt där syftet var att testa en gallringsmetod med flerträdshanterande skördaraggregat och uttag av (förutom rundvirke) ett bioenergisortiment (träddelar/okvistade toppar) i eftersatta röjningar och tidiga gallringar.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.

Uppsatsens syfte är att är att undersöka olika förutsättningar och omständigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spåret av olika konflikter i världen. Kvinnor som deltagare i fredsbefrämjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsättning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta är inte bara en fråga ominformation och underrättelser. Det är också en fråga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhållandeeffekt men också leda till andra typer av åtgärder vidtages i det fredsbefrämjande arbetet.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.