Magdalena Rudenschöld (born 1766, died 1823) was a woman in Swedish history, who lived a turbulent life. As a young woman she was employed at the Swedish court and got to know the king of that time, Gustaf III, and she became the mistress of one of his closest deputies, Gustaf Mauritz Armfelt. After the killing of Gustaf III, a temporary government was formed. This was a regency that was put there on behalf of Prince Gustaf Adolf, since he was not yet of age to run the country. The commission to conduct this temporary government was given to Duke Carl, who was the dead king?s brother.King Gustavus III?s former employees and Officers were after the king?s death, opposed by the temporary government, and they were moved to other assignations.

This study is conducted with a focus on managers and its different forms as found in a nation wide Swedish bedroom specialist-organisation, Sängjätten. Leadership is perceived in many forms and depends on a large variety of factors within and outside the organisation. One of these factors is ownership and the characteristics these imply on the forms in which the manager works. Within the studied organisation there were two distinctive forms of ownership regarding to the stores we studied; such as franchising compared to the franchiser owned through a national headquarter, so-called ?self-proprietary stores?.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har.

AbstractTitle:The Impact of Management Control Systems on the Purchaser Function - A study of Scania and Sandvik Authors: Mohammad Reza Akhbari and Johanna Sullivan Svensson Published: 2011 Keywords: Management control, purchasing function, impact, control, control instruments, Key Performance Indicators, measurement, communication and organizational structure. Background and problem formulation: In order for a company?s business idea or vision to be fulfilled, the management of a company needs assistance from various means to intentionally affect the operation in the desired direction. Management control concerns activities of both financial and non-financial character in order to implement the strategy of a company and to reach profitability. Since the purchaser function is responsible of spending 50 percent of a company?s total revenue, the function has an optimal starting point to be a key actor in the shaping and execution of a company?s strategic plan.

Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den.Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna.Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls.

To understand and explain how the borderland between civil and corporate societies areconstructed and reproduced in the organisations subjectivity. I want to study the navigationsand interpretations of the different actors in the field in an explorative manner.? How do the leaders of the organisations interpret governing and strategic management? Whatconcepts are used? How is the leadership constructed?How do they discuss the demands of management and structure coming from outside theorganisations? How are the organisations shaped by accountability and normative conceptions of leadership?What is their view on the demands coming from within the organisations? What role does thedemocratic governance body have in relation to the employees and the management?What is their view on employment, relations with trade unions and employer associations andthe managerial position of the organisations?The Swedish context with strong emphasis on membership and democratic rights for themembers and volunteers has not gained a large impact on the international researchconcerning non-profit management. Instead the service delivering organisations working withgovernment contract and hired recruiters and volunteer management is in focus. This makes ita very interesting area of research.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden.

I dagens föränderliga omgivning har det blivit allt vanligare för små och medelstora företag att samverka i nätverk (SME nätverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nätverk är en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, små och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nå affärsspecifika mål. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nätverk är det nödvändigt med struktur och styrning. Det är viktigt för nätverkets utveckling att tillsätta en styrgrupp, vars främsta uppgift är att övervaka medlemsföretagen så att de resurser som nätverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvändigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Farmers Cooperative has in recent years developed from national markets to cross-border, international, collaborations. One example is the merger between the Swedish dairy company Arla and Danish MD Foods, where the companies collectively are sought to reduce transaction costs and thus improve efficiency. The Swedish market for commodities (fertilizers and pesticides) in agriculture has for many years been dominated by a few large players, with little opportunity for grain associations and local grain companies to offer their customers a varied range of commodities with a competitive pricing.To change this state, a majority of Swedish and Danish grain associations and local grain companies have established a trans-national cooperation. Through the establishment of the organization DLA Agro, they offer their customers a good variety of products with competitive prices. This study investigates thus according to the theory of cooperative models to what extent and how the DLA Agro helps to create benefits for the Swedish member companies.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningträdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvärde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbättrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att låta de mindre bolagen förbereda sig en längre tid och se på de störrebolagen som redan börjat tillämpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (då Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvända Koden frivilligt för att underlätta dess implementering.Syfte: Vår avsikt är att identifiera om de bolag som ännu inte genom reglering måste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i så fall varför. Vidare syftar vår studie till att ta reda på vilka delar av Koden som i så falldessa bolag har valt att tillämpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.Vårt mål är att öka förståelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillämpa Koden och hur den förväntandespridningsprocessen fortlöper.Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till att endast de bolag på Stockholmsbörsen somär svenska juridiska personer och som ännu inte genom reglering måste tillämpa Svensk kodför bolagsstyrning är föremål för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har använts och observationer har gjorts utifrån årsredovisningaroch kompletterande material från bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulär att använda ivår studie där vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vår studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhållersig till Koden.

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehåller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansräkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultaträkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. Vår studie har angripits genom en enkätundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.