Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.

Med utgångspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom några av Europas största banker. Vi undersöker ävenom det föreligger någon trend över åren 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjälp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger någrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra är attförhållandet mellan kompensation och kreditrisk och förhållandet mellan kompensation ochlönsamhet är komplexa och kan inte förklaras med några enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar är dock befogad eftersom det är betydandesummor som betalas ut..

The increasing holdings by institutional investors have raised concerns about the institutions passive investment strategies and the implications for corporate governance. A way for investors to address moral hazard and opportunistic behaviour of management is to demand conservatism in accounting practices. This paper analyses the relation between institutional ownership and accounting conservatism in the Swedish market by studying firms on the Nasdaq OMX Stockholm over a three-year period. Furthermore, the study investigates whether ownership by institutions with high probability of monitoring managers leads to higher conservatism in financial reporting. To measure accounting conservatism this study uses the asymmetric timeliness measure developed by Basu (1997).

Uppsatsens syfte är att söka klarlägga om olika styrelseutformning, med avseende på sex bestämda faktorer, påverkar företagets prestation och om det går att genom statistisk analys fastslå om dessa faktorer utgör en mätbar påverkan på prestationen. Faktorererna utgörs av styrelsemedlemmarnas kön, genomsnittålder, andel utländska ledamöter i styrelsen som på ett direkt sett utgör oilka kategorier av styrelsemedlemmar. Dessutom har uppsatsen sett på effekten av styrelsens storlek och ledamöternas eventuella beroende. Dessa faktorer har jämförts med ett prestationsmått som utgjorts av företagets värdeförändring på börsen, korrigerat med respektive branschindex. Jämförelsen har gjorts över fem år, med hjälp av regressionsanalys.

This study examines how managers in the public sector experience and manage their digital maturity in the context of digital transformation. The study is based on qualitative interviews with twelve managers and three developers in a municipality in western Sweden and is analyzed based on a theoretical framework that combines individuals digital maturity (DIMI model) with organizational conditions. The results show that managers' digital maturity is influenced by both individual and organizational factors. At the individual level, the importance of digital competence, self-efficacy, and willingness to participate in and lead change are emphasized. At the same time, organizational conditions such as coordination, resources, technical support and clear governance are required.

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn?t included in the regression.

The purpose of this paper is to perform an in-depth analysis on how the events that took place in Skandia AB during the end of the 1990s have been portrayed in media, and how this has affected the general debate concerning bonuses and incentive plans. The paper studies relevant newspaper articles published in Sweden?s largest business newspaper, Dagens Industri (DI), over a period ranging from 2002 to 2008. The major findings of this paper include that bonuses are widely used as incentives in Swedish companies and that the issue of bonuses as an incentive form has lead to a prevalent debate. Furthermore, the questionable events that took place in Skandia AB during the end of 1990s have affected the general debate concerning bonuses.

In non-profit organizations, surplus of the organization goes back to the organization's members. We have noted that Hyresgästföreningen initiated a change in 2005 when the organization merged its local membership registries to a national registry. There are few studies explaining how non-profit organizations are using management in an organizational change. What happens with the business management at an organizational change that is similar to the change in Hyresgästföreningen? The aim of this thesis is to explore how the governance of a nonprofit organization is changing at an organizational change.

The European Union's Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims toenhance and standardize sustainability reporting to support the green transition. While the public sector is expected to lead in sustainability, the application of CSRD within Swedish municipalities is fragmented. Many municipally owned companies fall below reporting thresholds individually, creating a transparency gap despite the municipal group often exceeding these thresholds collectively. This discrepancy raises moral and strategic questions regarding public accountability and the effective utilization of the framework. This thesis investigates the rationale for the proactive adoption of CSRD principles bySwedish municipalities, irrespective of formal legal requirements.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

This study examines whether the ownership structure of Swedish firms contributes to explain the variations in executive pay. A regression analysis was performed on 102 companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The analysis suggests a negative relationship between ownership structure and executive pay after taking company profitability and size into account. The result is in line with previous studies and the agency theory. This indicates that large shareholders have a stronger position in Swedish companies or that large shareholders monitor the management to a larger extent, rather than providing incentives.

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter är som hyresgäster på den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslängder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. Därutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning både organisatoriskt och strategiskt. För att få en tillförlitlig perception om dagens situation har såväl historisk utveckling samt rådande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider är begränsad, således är förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare ämnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gällande lokalförsörjning.Studien bygger på en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehåller något nytt för företagen som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Är några av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i så fall bland alla börsnoterade företag på A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och därefter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillämpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanställde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att få djupare förståelse för intervjuresultaten.