Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Detta arbete handlar om föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete på en svensk kommunal skola jämfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkätundersökning har vi fått en bild av hur föräldrar och lärare på skolorna ser på engagemanget. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt föräldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de båda skolorna. Resultatet visar att de två skolorna skiljer sig åt genom att föräldrarna på den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgång. Föräldrarna på båda skolorna tycker dock att det är mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bästa..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism?. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär.När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser på nätverk vid rekrytering. För att undersöka ämnet utvecklades även tre forskningsfrågor. Hur definierar rekryterare nätverk, på vilket sätt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nätverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nätverk vid rekrytering? Dessa frågor utgjorde även de genomgående temana i uppsatsen som formade både intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital på en individuell nivå samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var:? Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem?Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen?Har familjehemmen avlastning eller behov av det?Vilken syn har familjehemmen på handledning?Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna..

Rapporten tar upp ämnet om CSR-arbete hos klädföretag. Fokus ligger på pälshandeln och försöken att minska den. Rapporten tar hjälp utav en modell som behandlar ett företags balans mellan profil, identitet och image. Syftet är att se om en sådan balans gällande just företags CSR-arbete kan gynna företagen image-mässigt och således även ekonomiskt..

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ?labbvana? och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete.