Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker.

Fängelse som påföljd för ungdomar som begått brott är något svenskt rättsväsende strävar efter att undvika så långt det är möjligt. De negativa konsekvenserna som ett fängelsestraff medför har länge varit ett ämne för diskussion och det har pratas om huruvida fängelset fungerar kontraproduktivt. Ungdomar utgör en extra utsatt grupp p.g.a. sin låga ålder och det kan tänkas att de lätt påverkas negativt av kontakten med andra intagna. Därför valde jag att studera hur ungdomar som verkställt ett fängelsestraff upplever denna kontakt och vilken betydelse kontakten har för hur dem tänker kring återfall i brott.

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet är dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en språklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva länge kämpat för att få teckenspråket erkänt som språk, undervisning på teckenspråk och rätt till fri tolkservice. I och med att detta erkänts som rättigheter har Sverige länge ansetts ligga i spetsen gällande dövas rättigheter. Samtidigt opereras så gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.

SAMMANFATTNINGTitel: Belöningssystem - hjälpande eller stjälpande? En fallstudie om karriärreformen förstelärare på en gymnasieskola i Gävle.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Alice Viklund & Erika LundströmHandledare: Monika Wallmon & Lars EkstrandDatum: 2015 ? januariSyfte: Syftet med studien är att med avseende på prestation och motivation skapa förståelse för hur de anställda upplever implementeringen av performance management i form av monetära incitament.Metod: Syftet med uppsatsen var att skapa förståelse för det rådande belöningssystemet och studien har utförts genom en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare på en gymnasieskola i Gävle. Därefter har vi genom tematisk analys presenterat materialet och resultaten i en slutsats.Resultat & slutsats: Slutsatsen vi kom fram till i vår studie var att karriärsreformen på kort sikt har skapat en något försämrad kollegial atmosfär och en känsla av orättvisa. Detta tror vi är mycket på grund av att belöningssystemet fortfarande är i en initieringsfas och att dessa reaktioner kommer att avta.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

Bakgrund och problem: Att hållbarhetsrapporternas trovärdighet påverkar intressenternasförtroende är särskilt aktuellt för företag i finansbranschen. För att hjälpa företag att uppnå störretrovärdighet i hållbarhetsredovisningar lägger GRI:s fjärde generation av riktlinjerna en stor viktpå väsentlighet i rapporternas innehåll. Det som antas möjliggöra vassare hållbarhetsrapporterenligt GRI:s G4-version är en stegvis beskrivning av hur väsentlighetsanalys ska göras. GRI:s nyaoch föregående versioner skiljer sig dock inte åt när det gäller vilka faser väsentlighetsanalysenska bestå av. Trots det finns det några svenska finansföretag som redan har försökt uppfylla G4:sstörre krav på väsentlighet eller visar en förståelse för vad övergången från redovisningen enligtGRI:s tredje generation till G4 innebär för finansföretagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur GRI:s fjärde generation av riktlinjernapåverkar hållbarhetsredovisningar hos svenska finansföretag.Metod: Den kvalitativa studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer medpersoner som på något sätt är relaterade till hållbarhetsredovisning inom sju olika svenskafinansföretag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad hemtjänstpersonal har för föreställningar om anhöriga till äldre hjälpbehövande. Vidare är syftet att titta vilka föreställningar dessa har om de anhöriga i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet. Frågeställningarna är; Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande? Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande, relaterat till faktorerna kön, klass och etnicitet? Sedan 1980-talet har den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar på äldreomsorgsområdet. Dessa förändringar har bland annat medfört att det har blivit allt svårare för äldre att få hjälp i form av hemtjänst, och till att familj och anhöriga därför börjat ta allt mer ansvar för äldre hjälpbehövande.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut.