Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan pÄverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste Ären. Brottsofferjouren Àr inget undantag; verksamheten fyller en medmÀnsklig funktion, det vill sÀga att lyssna. Rapport frÄn brottsofferjouren visar pÄ en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvÀrld och ge en förstÄelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer.

E-learning Àr en undervisningsmetodik som idag Àr vanlig att anvÀnda i olika utbildningssammanhang. MÄnga företag anvÀnder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning anvÀnds ocksÄ i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning Àr ett bra sÀtt att lÀra sig pÄ och om de till och med anser att e-learning helt kan ersÀtta traditionell lÀrarledd undervisning. Syftet Àr ocksÄ att prova hypotesen att det Àr de deltagare som ser negativt pÄ sin tidigare skolgÄng som Àr mest positiva till e-learning.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utstrÀckning so-lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickades ut till so-lÀrare runt om i Sverige samt intervjuer med tvÄ so-lÀrare pÄ en skola i LuleÄ kommun. Vi har Àven studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fÄtt fram ett resultat som visar att so-lÀrare ser positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta anvÀnds inte skönlitteratur i nÄgon större utstrÀckning.

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lÀrarintervjuer i Ärskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lÀrarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker Àr lÀrarnas tankar och intentioner om lÀruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vÄrt analysarbete har vi utgÄtt frÄn vÄra centrala begrepp vilka Àr förkunskaper, lÀrarens uppdrag och lÀrarens val av arbetssÀtt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lÀrarnas syn pÄverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som pÄverkar Àr undervisningens ramar. Samtliga lÀrare uttrycker att de har en undervisning som Àr mer eller mindre lÀromedelstyrd och att tvÄ av lÀrarna vÀljer att komplettera för att pÄ sÄ vis variera arbetssÀtten..

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om och hur dator/IT anvÀndes i andrasprÄksundervisning pÄ gymnasienivÄ. Ambition var Àven att undersöka om lÀrarnas formella utbildningspoÀng i Àmnet svenska som andrasprÄk har nÄgon inverkan pÄ anvÀndandet. De mÀtmetoder vi anvÀnde var enkÀt och intervju av andrasprÄkspedagoger pÄ gymnasienivÄ. EnkÀten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lÀrarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belÀgna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrÄgade lÀrarna nyttjade dator/IT i sin undervisning frÀmst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning pÄ Internet samt sprÄktrÀning.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass dĂ€r eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett omrĂ„de som ingĂ„r i Ă€mnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade pĂ„ avsnittet som handlar om Ă„rstidernas skillnader. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag kopplar till syftet Ă€r: Hur kan pedagogiskt drama pĂ„verka elevernas kunskaper om Ă„rstider? Vad hĂ€nder med klassen nĂ€r pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om Ă„rstider? Metod och teori Undersökningen Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ deltagande observation och intervju.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). GymnasielÀrares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhÀlle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). LÀrarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur lÀrare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer pÄtagliga nÀrvaron av internet i klassrummen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem högstadielÀrares förhÄllningssÀtt till lyrik i sin svenskundervisning. De frÄgor som stÀllts Àr hur lÀrarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende pÄ vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svÄrigheter de ser och hur de ser pÄ syftet med att anvÀnda lyrik i svenskÀmnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskÀmnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklÀrare yrkesverksamma pÄ högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrÄn fyra kategorier: Hur lÀrarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn pÄ lyrikens plats i Àmnet; hur de ser pÄ lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mÄl med att anvÀnda lyrik Àr.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosförestÀllningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsÀtt pÄ och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen faststÀller ocksÄ att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstÄ en religion krÀvs det Àven att man studerar hur religionen praktiseras av mÀnniskorna. Uppsatsen behandlar Àven litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förstÄelse kan erhÄllas vid möten mellan elever och mÀnniskor frÄn olika religioner.

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

Denna undersökning gÀller sex- och ÄttaÄringars förestÀllningar kring begreppet luft. Jag har undersökt nÄgra av de förestÀllningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur förestÀllningarna pÄverkas under experimentens gÄng. För att fÄ fram förestÀllningarna har bÄde intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen bÄde under intervjuerna och experimenten tar luft som nÄgot givet och de Àr sÀkra pÄ dess existens. NÀr barnen sjÀlva associerar kring luft framkommer det att de tÀnker pÄ sÄdant som moln, vinden nÀr det blÄser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften nÀr vi andas.