Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisning i skolans nÀrmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn pÄ barns lÀrande. DÀrefter följer ett avsnitt om skolans förutsÀttningar för ett autentiskt och meningsfullt lÀrande. Den teoretiska delen redogör ocksÄ för litteratur dÀr jag nÀrmar mig undervisning i skolans nÀrmiljö. Utomhuspedagogik, skolgÄrden som pedagogisk resurs och stadsstudier Àr de Àmnen som frÀmst behandlas hÀr.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehÄllet i en text vi lÀst och om jag som författare kan anvÀnda sÀrskilda tekniker för att öka chansen att lÀsaren kommer ihÄg.Mitt arbete grundar sig frÀmst pÄ tidigare forskning och studier gjorda pÄ mÀnniskors minne av text. NÄgra av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete Àr Wolfe och Wodwyk?s (2010) jÀmförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjÀlpa Sveriges allmÀnhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag Àven gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med mÄlgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats Àr att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för lÀsaren, meningsfullt innehÄll Àr det mest effektiva för att lÀsaren ska minnas informationen.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Det Àr oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det Àr dÀrför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvÄrd och att de har förmÄga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver ocksÄ en förstÄelse för hur hon kan hjÀlpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att fÄ en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning pÄverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

Distriktssköterskor inom primÀrvÄrden möter ofta patienter med högt blodtryck som Àr i behov av att Àndra sin livsstil. Genom motiverande samtal kan distriktssköterskor stödja patienter att göra en livsstilsförÀndring. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförÀndring. Data samlades in genom intervjuer med Ätta distriktssköterskor frÄn fem olika vÄrdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

Det opraktiska Àr det enda praktiska i lÀngden syftar till att ge en bild av vad och hur lÀrare tÀnker kring lÀrande i allmÀnhet och sitt eget lÀrande i synnerhet. UtgÄngspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poÀngskurs, i vilken 134 lÀrare deltagit. Med hjÀlp av en enkÀt, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika mÄnga pargrupper, skapades ett material, som hÀr presenteras som en tematisk berÀttelse. LÀrarna utgÄr frÄn sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lÀrande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berÀttelser. De ser att de finns i en lÀrande organisation, i vilket arbetslaget utgör bÄde möjligheter och hinder.

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.