Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

VÀnskap har mycket stor betydelse i mÀnniskors liv, men Àr Àn sÄ lÀnge ett outforskat Àmne. VÀnskapsrelationer utgör ett socialt stöd som Àr viktigt för psykiskt vÀlmÄende och mental hÀlsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förstÄelsen för hur ?bÀstisrelationen? mellan tvÄ unga vuxna kvinnliga bÀsta vÀnner kan gestalta sig. HuvudfrÄgestÀllningen var; vilka centrala teman karaktÀriserar relationen? En explorativ ansats tillÀmpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare beskriver sitt lÀrarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lÀrarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lÀrarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhÄllande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar pÄ inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkÀnt? skickliga lÀrare? som utnÀmnts till förstelÀrare och genom livshistorieintervjuer.

Detta arbete Àr tvÄdelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara pÄ frÄgan: Varför smÄ och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgÄngspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur smÄ och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrÄgan pÄ olika sÀtt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten pÄ att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament dÀr insikten om att företaget mÄste arbeta med miljöfrÄgor kommer genom intressenters pÄverkan pÄ verksamheterna.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgÄng till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras Àr att samtliga sagor pÄvisar att makt innehÄller nÄgot ont eller negativt i sin natur, pÄ samma gÄng som godhet Àr relativt inkompetent. DÄ nÄgon av de grymma makthavarna omvÀnds i sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child Àr ett exempel pÄ. Begreppet makt definieras med hjÀlp av handboken Vad Àr makt? av Fredrik Engelstad, som ocksÄ erbjuder utblickar mot olika bÄde nutida och Àldre maktteorier, och dÀrmed sÀtter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det Àr tydligt att A House of Pomegranates inte Àr Àmnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..

Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Placeringar i familjehem Àr allt mer vanligt förekommande i samhÀllet. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benÀmnt fosterhem) riskerar i störreutstrÀckning negativa omstÀndigheter som kan prÀgla deras resterande liv. Studiens syfte Àr attbelysa och sammanstÀlla aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohÀlsa,arbetslöshet och beteendeproblematik Àr konsekvent vanligare i denna grupp jÀmfört mednormalbefolkningen.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag rÄder ett arbetsliv som bland annat prÀglas av hög flexibilitet, osÀkra anstÀllningar och stÀndigt förÀndrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sÀmre mental hÀlsa och lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete Àr hög i dagens informationssamhÀlle. Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och förstÄelse om arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet.

Anorexia nervosa Àr en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrÄn tematisk analys (TA).

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssÀtt. Ett annat syfte var att fÄ ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.FrÄgestÀllningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD Àn vid annan problematik? b)Vilka bestÄndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som sÀrskilt verksamma vid PTSD?Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades dÀrefter genom Tematisk Analys.Resultaten visar att bildterapeuterna hÄller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhÄllningssÀttet förÀndras nÀr diagnosen PTSD finns frÄn terapistart.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.