Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohÀlsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras förÀldrars exilproblematik och hur förÀldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger pÄ sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som sjÀlva Àr födda i Sverige, men vars förÀldrar Àr flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av förÀldrarnas exil komma att pÄverka ungdomarnas psykiska ohÀlsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svÄrhanterliga kÀnslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svÄrigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhÄllande till metod..

This essay aims to examine how safety is reflected in local plans. This was done by describing the physical environments, which are addressed in the local plans and its impact on safety. It has also been undertaken to see if certain physical environments with respect to safety have been addressed differently.The paper is made with the qualitative method Thematic analysis. The method is used to analyze the three local plans that have been available during the essay. The analysis was done with my created themes Traffic separation, Accessibility, High vision, Light and bright and Human presence.The results have shown that the local plans takes up physical environments that are good for safety.

Personlighetsbedömningen i rekryteringens urvalsprocess kan vara svÄr att göra korrekt, eftersom mÀnniskan Àr en komplex varelse och personlighetens stabilitet kan ifrÄgasÀttas. I denna studie undersöktes vilka faktorer rekryterare baserar sin bedömning pÄ. Fem personer med erfarenhet av rekrytering intervjuades och data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade pÄ en mÀngd olika faktorer för bedömningen. Framför allt Àr det viktigt att sökande genom konkreta situationer kan pÄvisa att de besitter pÄstÄdda egenskaper.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Psykoterapi har dokumenterad effekt, men det Àr oklart hur förÀndringen gÄr till och vad som Àr verksamt i terapin. Klientperspektivet förbises ofta i forskningen. I syfte att undersöka hur förÀndring i psykoterapi upplevs intervjuades Ätta före detta klienter frÄn projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Samtliga hade skattat sin förbÀttring som stor enligt SCL-90. Intervjuerna analyserades enligt induktiv tematisk metod. Respondenterna beskrev manifesta upplevda förÀndringar i frÄga om symtomlindring, förbÀttrade relationer och ökad agens.

Syftet med studien var att fÄ förstÄelse för hur aktörer som arbetar i skolan, hos polisen och inom socialtjÀnsten uppfattar sin samverkan med de andra aktörerna kring elever som far illa eller riskerar att fara illa, samt vad de ser som framgÄngsbÀrande faktorer och utvecklingsbara omrÄden i samverkan. Studien Àr kvalitativ och empirin Àr insamlad med hjÀlp av webenkÀter. Dataanalysen Àr genomförd med tematisk analys dÀr olika teman utlÀsts. Resultaten visar att samverkan upplevs som sÄvÀl positiv som utvecklingsbar och att de olika aktörerna har olika bilder av hur vÀl samverkan fungerar. I diskussionen kopplas resultaten till tidigare forskning och litteratur och de framgÄngsbÀrande faktorer som respondenterna tar upp, överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning, men Àven fler goda exempel pÄ framgÄngsbÀrande faktorer kommer fram.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Syftet med denna studie var att undersöka varför mÀnniskor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frÄnfarliga situationer intervjuats. Det Àr respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrÄn en induktiv tematisk metod. Ur analysen framtrÀdde sexhuvudteman som pÄverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

The aim of this essay is to answer the question of how ? in what ways ? Jeanette Wintersons Written on the Body and Sarah Waters? Tipping the Velvet are queer texts. My method is that of a thematic analysis, focusing on words and phenomenon related to definitions of the multi facetted term ?queer?. The analysis covers themes of lesbian focus, performativity, performance, speech-acts, and heteronormative and queer relationships.

Inledning: Det har funnits mÄnga aspekter av vad som pÄverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter.FrÄgestÀllning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins pÄverkan pÄ yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande?Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har ocksÄ tidigare forskning och litteratur i Àmnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys.Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har pÄverkat dem inom flera omrÄden i deras yrkesutövning. FrÀmsta skÀlet till att de har gÄtt i egen terapi har varit personliga svÄrigheter men ocksÄ utbildningskrav.Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande pÄ olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lÀtt att skilja ut olika perioder av terapi och deras pÄverkan.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 1 % av alla tonÄrsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehÄller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid bÄde anorexia nervosa och bulimia nervosa Àr kroppsuppfattningen pÄverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation pÄ Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte Àratt undersöka upplevelser av feedback frÄn lÀrarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre Ärskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrÄn metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mÄl och syfte med uppgifter ofta Àroklara och att feedback pÄ skolan brister i bÄde kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar Àr viktig.Eleverna önskar att lÀrarna tydligare uttrycker sina Äsikter. UtöverfrÄgestÀllningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag pÄ reflektionsÀmnen, riktade till lÀrarna..