Den hÀr uppsatsen behandlar temaarbete i moderna sprÄk (tyska, franska och spanska). Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dessa Àmnen pÄ högstadienivÄ uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden Àr kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lÀrare. Uppsatsen bör förstÄs ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat Àr att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt instÀllda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nÀmns i Lgr 11, den nya lÀroplanen för grundskolan, ansÄg alla att Lgr 11 krÀver att man arbetar med teman.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Det hÀr Àr en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom Àldreomsorgens sÀrskilda vÄrd- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor frÄn ett vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som anvÀnts för datainsamling Àr semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehÄllsanalys dÀr huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjÀlp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrÄn resultat och analys Àr att undersköterskornas arbete Àr prÀglat av en mÀngd etiska val, men ocksÄ av olika aktörers intressen som pÄverkar dessa val och vilka ibland försÀtter undersköterskorna i svÄra lojalitetskonflikter.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation Àr ett nödvÀndigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i vÀrlden. Forskningen kring Àmnet Àr bred men lÄngt i frÄn avslutad.FörelÀggande studie kommer endast att fokusera pÄ de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. DÀrför att det dels Àr de studierna som Àn i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom omrÄdet. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa Àn idag.Studiens syfte Àr att studera arbetsmotivationen pÄ avdelning Y pÄ företag X. Avdelning Y innefattar krÀvande arbetsuppgifter och syftet med förelÀggande studie Àr dÀrför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom omrÄdet utgÄr frÄn en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats.

Att fĂ„ ett för tidigt fött barn innebĂ€r en stor förĂ€ndring för de nyblivna förĂ€ldrarna. De behöver i den situationen stöd och information i omvĂ„rdnaden för att kunna knyta an till sitt barn. Syftet med studien var att beskriva hur förĂ€ldrar till för tidigt födda barn upplever övergĂ„ngen mellan neonatalvĂ„rden till barnhĂ€lsovĂ„rden. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys. Åtta förĂ€ldrar som hade vĂ„rdats vid en neonatalavdelning deltog i studien.

I följande studie undersöks hur förÀldrar talar om sitt förÀldraskap i relation till dels sina upplevelser av hur deras förÀldrar har varit som förÀldrar, och dels i vilken grad de influerats av sina förÀldrar i sitt egna förÀldraskap. 32 förÀldrar i Äldern 28-30 Är intervjuades. Svaren analyserades enligt tematisk analys. Könsskillnader i teman och underteman undersöktes. Resultaten pÄvisade att respondenterna ville efterlikna sina förÀldrar i hög utstrÀckning och upplevde sig influerade av sina förÀldrars förÀldraskap pÄ flera sÀtt.

Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Studien Àr utförd i anslutning till ett pÄgÄende forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nÄ ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper pÄ olika utbildningsnivÄer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. FrÄgestÀllningarna omfattade handledares tankar om mÄl och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvÀgagÄngssÀtt i grupphandledning, gruppens inverkan pÄ handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning pÄ olika utbildningsnivÄer. Nio handledare ingick i studien.

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förÀndring gÄr till. Accep-tans beskrivs av tvÄ relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjÀrtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur kan förÀndringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjÀlp av begreppet acceptans? Har patienterna nÄtt en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnÄtt och hur hÀnger det samman med förÀndring? FramtrÀder acceptans i intervjuer-na pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sex vuxna som genomgÄtt lÄngtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Bakgrund och problem: SjÀlvbestÀmmanderÀtt Àr en grundprincip i socialtjÀnstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. SocialtjÀnstlagen gör ingen skillnad pÄ friska eller sjuka mÀnniskor, vilket kan skapa dilemman för bistÄndshandlÀggare vid behovsbedömning.Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att uppnÄ en förstÄelse kring hur bistÄnds-handlÀggare arbetar med sjÀlvbestÀmmanderÀtt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmanderÀtt nÀr det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar bistÄndshandlÀggare anhörigas inflytande?Metod: Studien Àr influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och bestÄr av en vinjett besvarad av 24 bistÄndshandlÀggare, samtliga arbetande utifrÄn socialtjÀnstlagen inriktat mot Àldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet frÄn bistÄndshandlÀggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att bistÄndshandlÀggare menar att den Àldre har sjÀlvbestÀmmanderÀtt trots bristande insikt i sina egna behov. BistÄndshandlÀggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den Àldre vÀger tyngre Àn dennes sjÀlvbestÀmmanderÀtt.

BakgrundMultipel skleros (MS) a?r en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen va?vnad i det centrala nervsystemet. Skador pa? va?vnaden leder till fo?rsa?mrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt sa? ofta som ma?n och sjukdomen fo?rlo?per skovvis.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Idag Àr de flesta hÀlsomedvetna och mÄnga företag har börjat uppmÀrksamma vikten av friska och vÀlmÄende medarbetare och vill verka hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hÀlsofrÀmjande ledarskap och vilka förutsÀttningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbÀttra sin hÀlsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med tvÄ konsulter, tre chefer och tre medarbetare pÄ olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visar att hÀlsofrÀmjande ledarskap bygger pÄ chefers övergripande kunskap om hÀlsans komplexitet och förmÄga att se till bÄde företags och individers behov. För att skapa hÀlsofrÀmjande förutsÀttningar krÀvs genomgripande och lÄngsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att fÄ ledning och medarbetare delaktiga i hÀlsoarbetet..