Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.

Artros är en sjukdom som blir vanligare med stigande ålder och drabbar både män och kvinnor. Sjukdomen påverkar en persons dagliga liv på många sätt och smärta är det vanligaste symtomet. En total höftprotesoperation är den vanligaste behandlingen vilket reducerar smärtan, ökar personens livskvalitet och möjligheter att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att genomgå en total höftprotesoperation. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med semi strukturerade intervjuer.

Att arbeta som skolsköterska betyder många kontakter med elever som mår bra men också med elever som har det svårt. Att kunna lyssna och få elever, som mår dåligt att öppna sig för en, men att samtidigt inte riktigt veta hur samtalet förlöper eller hur mycket man får höra, kan kännas påfrestande för skolsköterskan. För att bättre förstå skolsköterskans arbetsområde var syftet med studien att beskriva deras upplevelser av etiskt svåra situationer i sitt arbete. Data insamlades genom intervjuer med sju skolsköterskor i sex kommuner i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer från andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervården, men lite forskning finns om vårdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhälsovårdens verksamhet ingår att stödja familjer och stärka deras egenförmåga inom föräldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer frånannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhälsovården.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping.

Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda kritiskt sjuka personer inom flygmedicinsk transport. Totalt intervjuades sju intensivvårdssjuksköterskor vid två sjukhus med helikopterverksamhet knutna till sig. En kvalitativ tematisk innehållsanalys utfördes på intervjuerna och resulterade i ett tema och sex kategorier. Temat som framkom var Säker intensivvård under flygmedicinsk transport. Kategorierna som framkom var Att egen erfarenhet och teamsamarbete behövs i svåra situationer, Att ställas inför dilemmat om närstående kan närvara eller ej, Att känna patientens och egen rädsla, Att uppleva vårdmiljön som en intensivvårdsplats med begränsat utrymme, Att en högljudd miljö försvårar kommunikationen under pågående flygtransport, Att planera och kontrollera för att minimera risker.

Att möta närstående vid vård av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svår utmaning för ambulanssjuksköterskor och ställer stora krav på kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvård är inte vanligt förekommande men när det väl behövs är det viktigt med effektiva och omedelbara åtgärder för att förbättra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta närstående vid vård av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 års erfarenhet av prehospital ambulanssjukvård. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehållsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose närståendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att känna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en värdefull relation med närstående, Att möta och hantera svårigheter i mötet med barnets närstående, Att bli känslomässigt berörd och Att känna behov av att bearbeta jobbiga händelser.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.