Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Tematisk undervisning och temaarbete innebär att olika skolämnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lärandet har funnitssedan lång tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta särskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att många lärare vill arbeta med undervisning i tema men attbrist på tid för planeringen och genomförande försvårar. Likaså att det kräver mycket arbeterunt omkring för att få det att fungera. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne i skolan somberör många olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv även syns i många andra avskolans ämnen.Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 7-9 ställer sig till undervisningi tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda på detta valde vi att intervjua åtta lärare och två lärarstudenter på olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i tema, men också att genomförandet avarbetssättet begränsas av olika faktorer däribland tid.Slutsatsen av studien är att intresset finns men okunskap om andra ämnens innehåll och tid tillplanering gör att detta sällan genomförs trots att många lärare har en ambition om attundervisa i tema..

Uppsatsen är en kvalitativ studie av bilderböcker, från 1970-talet och 2000-talet. I början av uppsatsen presenteras en historisk tillbakablick i bilderbokens historia för att skapa förståelse för hur bilderboken är uppbyggd och vad den innehåller idag.Studien behandlar olika teman i bilderböcker, förskola, döden, skilsmässa och invandring. Med fokus på ett visst tema från 1970-talet, sedan har denna jämförts med en bok från 2000-talet som analyserats med samma utgångspunkter.Inspirerade av en tidigare studie har vi utgått från följande frågor för vår analys: hur samspelar text och bild i bilderboken? Hur beskriver bilden händelsen i boken? Stämmer skildringen i boken överens med sin tid samt vad finns det för skillnader respektive likheter i våra utvalda bilderböcker inom särskilda teman, i jämförelse 1970-tal samt 2000-tal?I resultat och analys presenteras böckerna, vad de handlar om, en deskriptiv analys av vardera bok och en jämförande analys. Sedan skrivs en sammanfattande analys, då de båda tidsepokerna, 1970-tal och 2000-tal jämförs.

I denna uppsats presenteras och diskuteras Virginia Woolfs förstavågs- feminism genom en analys av The Voyage Out, Mrs Dalloway och A Room of One's Own. Analysen sker genom en närläsning av texterna, men även tidigare gjorda analyser används. Woolfs texter sätts här i relation till det tidiga 1900-talets patriarkala engelska samhälle, suffragettrörelsen men även Woolfs litterära- och yrkesmässiga liv är av betydelse. Resultatet blir en kvalitativ läsning där fokus ligger på tidig feminism och Woolfs kamp för kvinnans rätt till ett självständigt liv..

Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tävlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgångspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, Målsättningens betydelse för tävlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet påvisade en spridning i informanternas tal vad gäller motivation.

Telefonrådgivningen har ökat de senaste åren, det är något som blir allt vanligare att möta som första kontakt inom hälso- och sjukvården. Även på Barnavårdscentralen är det vanligt att telefonrådgivningen är ett första och ibland det enda möte för en aktuell situation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av bemötande från BVC-sjuksköterskan vid telefonrådgivning. Data till denna studie samlades in på två orter i Norrbotten, detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys med manifest och latenta ansats.

Det råder brist på sjuksköterskor i många länder och i Sverige är efterfrågan större än tillgången. Arbetstillfredställelsen har visat sig vara en av nyckelfaktorerna i problemet med sjukvårdsbemanningen. I detta examensarbete utgås från Herzberg, Mausner och Snydermans (1993) två-faktorteori, Hackman och Oldhams (1980) arbetskaraktäristikamodell och Karaseks (1979, refererad i Arnold, 2011) krav-kontroll-stödmodell, med syftet att undersöka arbetsförhållandets och arbetstillfredställelsens betydelse för bemanningen inom sjukvården. Frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar medarbetarnas trivsel och arbetstillfredställelse? Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut och vilken är dess betydelse för arbetet inom vården? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda inom hälso- och sjukvården och insamlad data analyserades med en Tematisk analysmetod.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn.

The purpose of this thesis is to examine the narrative elements in three of the Swedish artist Karin Mamma Anderssons paintings and try to see what kind of stories that might be hidden in these paintings. I have chosen three different themes as tools for this study. They are: the meaning or the importance of the titles, painting as a medium and the narrative elements or components in the paintings. Furthermore I also use the semiotic method in my analysis based on the ideas of Roland Barthes combined with a feminist theoretical standpoint with a gender perspective. This means my study is based on the reception of these images and what kind of message they might carry.

&J.;;.(H.,,()(0&.