Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Introduktion: Närstående är en del av döendes viktigaste nätverk. Enligt WHO:s definition ska palliativ vård syfta till att öka livskvalitén hos patienter med en livshotande sjukdom och deras närstående. Sjuksköterskans förmåga att se närståendes behov och ge dem adekvat stöd har stor inverkan på hur väl de kan hantera situationen. Att involvera närstående i vården är ett sätt att öka tryggheten och välbefinnandet hos såväl döende, närstående som personal. Omvårdnadsteoretikern Travelbee anser att omvårdnad är en mellanmänsklig process där vårdaren ska hjälpa en individ, familj eller ett samhälle att motverka eller övervinna upplevelser av lidande och sjukdom, samt om det är möjligt finna mening i upplevelserna.

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver därför tydlig vägledning då erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebär en obalans mellan krav som ställs och förmågan att hantera dessa. Ökade krav på arbetet visar på högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

Sammantaget tyder analysresultaten på att tron på kameraövervakningens möjligheter och användbarhet är omfattande. Teman rörande trygghet och säkerhet för personal, kunder, elever och så vidare är återkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med Teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rädsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förändras med uppsättningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjälp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskräcka brott samt att underlätta identifiering och gripande av dem som eventuellt begår brott trots kamerorna. Problem som identifieras och ämnas åtgärdas med övervakning är ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering där mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlätta för verksamheten ochskydda från olyckor med mera genom användningen av kameraövervakning.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande Teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra Teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker.

Denna uppsats tar upp mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Med utgångspunkt i biografiska berättelser har vi, med hjälp av teorier om samhällsstrukturer och om våldets normaliseringsprocess, försökt närma oss en förståelse för och förklaring till hur våldet uppstår och varför. Uppsatsen syftar till att ur ett samhälleligt perspektiv försöka se sammanhanget mellan de rådande patriarkala strukturerna och hur våldet kan uppstå ur dessa samt på mikronivå gå in närmare på hur situationen i våldsamma relationer ser ut. Vi kommer analysera fem biografiska berättelser, tre i skrift och två ljudproduktioner, där vi med hjälp av kodningsscheman väljer ut ofta förekommande Teman i dessa berättelser. Vidare analyserar vi dem utifrån normaliseringsprocessen samt återkopplar det till teorier om patriarkala samhällsstrukturer..

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv. Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex Teman som redovisas: Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, Rädsla för att föra smittan vidare, Information vid isoleringsvård och Psykisk påverkan vid isoleringsvård. Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA är bristfällig.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska Teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två Teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning. .

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika Teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande..

Samtida, kritisk design som företeelse är ett, om inte helt nytt, ändå moderniseratfenomen inom det designkulturella området som under kort tid blivit tämligen utbrett. Undersökningens syfte är att få en fördjupad kunskap för området för mig som blivande lärare inom design. Det känns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om områdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom området samtida kritisk design. Litteraturstudier hjälper till att synliggöra utmärkande Teman, frågeställningar och arbetssätt inom området.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande Teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.