Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som fortsätter att eskalera världen över. En betydande orsak till detta är den så kallade toxiska miljön vilken medför att människor ständigt exponeras för energität mat och dryck, vilket kan påverka ätbeteendet. Denna studie är viktig att genomföra då det saknas studier som undersöker människors egna upplevelser av miljöstimulis inverkan på ätbeteenden.Syfte:Att undersöka människors upplevelser av att exponeras för ett stort utbud av energirik mat och dryck, hur de upplever att denna exponering påverkar deras och andras ätbeteende samt vilka hälsosamma alternativ de upplever finns i deras närmiljö.Metod:Eftersom det som beskrivs i denna studie är upplevelser av miljöstimuli valdes en explorativ kvalitativ ansats. Som urvalsmetod användes variationsurval för att få en så stor variation som möjligt bland deltagarna. Som datainsamlingsmetod användes halvstrukturerade intervjuer.

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi såg hela världen drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har därför intresserat oss för hur människorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv.För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de på sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser?Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har även använt oss av andrahandsmaterial till våra intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg använder sig av tolk vid akuta omhändertaganden och placeringar av barn med annat modersmål än svenska.Vi har använt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansåg denna metod bäst bemöta vårt syfte och frågeställning och ge oss en möjlighet att ställa följdfrågor och få djupgående svar av våra informanter. Vi har använt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som Tema och sedan analyserat vår empiri utifrån kommunikationsteori, barnets åldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt då vi ansåg att dessa ingångsspår tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrån med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mål att jobba utifrån barnens bästa och att tankesättet om vad som är barnets bästa är implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av våra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahållas möjligheter att uttrycka sin åsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen även att det inte alltid är så enkelt att överföra detta i praktiken.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande.

Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för samverkan med utgångspunkt i de erfarenheter som en psykolog, två specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har används som utgångspunkt för att förstå informanternas beskrivningar av samverkan. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och Säljö (2008) menar att det är genom språket vi människor delar erfarenheter samt omskapar vår verklighet. Språket beskrivs av Säljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det är utifrån dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan på så sätt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning används som metod.

Genom att använda folktro och religion skapade den Japanska regimen under två eror, Meji och Showa, ett instrument för att tygla folket och ge obehindrad makt till toppskiktet i samhället. Man underströk kejsarfamiljens gudomliga arv som släkting till dem mäktigaste kamin i gudavärlden solgudinnan Amaterasu. Som släkting till henne var han att betrakta som gud och fick aldrig ifrågasättas. Det Japanska folket var inte heller vilket folk som helst utan ett härskarfolk som även det hade gudomlig härkomst. När folket sedan genom mängder av propaganda från skolväsendet upp igenom hela samhället indoktrinerats om sin och kejsarens överhöghet var det dags att visa resten av världen sin gudomlighet.

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett på problemen har varierat beroende på vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgått ifrån. Man har ännu inte kunnat enas om vilken term som bäst beskriver problemen, vilket försvårar forskningen och skapar osäkerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare används bland allmänheten och i media är sexmissbruk. Allt fler söker hjälp för problem som de själva kallar sexmissbruk.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande Tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter.

Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera hur rädsla utvecklas i samband med överfallsvåldtäkter, och undersöka samband mellan media och kvinnors rädsla. Syftet har också varit att relatera rädslans betydelse i förhållande till jämställdhet. Den övergripande problemfrågan har varit:- Finns det samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt?Följande undersökningsfrågor har använts:- Hur ser forskningen på problemet med kvinnors rädsla för brott och våldtäkt?- På vilket sätt kan nyhetsklippen i Nerikes Allehanda ha påverkat utvecklingen av rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro? Undersökningen har gjorts i två delar. Först genom en undersökning av vad tidigare forskning kommit fram till om kvinnors rädsla för brott och våldtäkt. Sedan genom en textanalys av nyhetsklipp i Nerikes Allehanda, och hur dessa kan ha påverkat rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro.

Bakgrund:Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande Tema ? Aktivitet förutsätter struktur.