Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet.

När ditt företag söker ett lån undersöker banktjänstemannen företagets framtida förmåga att betala räntor och amorteringar på ditt lån, dvs. återbetalningsförmågan. För att avgöra företagets återbetalningsförmåga görs en kreditbedömning vilken grundar sig på hård och mjuk information. Uppsatsens syfte är att undersöka om våra tre erfarenhetsvariabler: antal år som kreditbedömare, tidigare erfarenhet av företagande och formell utbildning påverkar informationshanteringen under bedömningsprocessen vid kreditgivning till svenska företag. Vi har valt en kvantitativ ansats för att bättre kunna förklara skillnaderna och försöka generalisera.

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS.Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall.Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring.Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen.Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via Telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen.Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet..

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert Wenglén Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvärld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjälp av semistrukturerade Telefonintervjuer. Vi använder abduktiv ansats, det vill säga att vi använder oss av både induktiv och deduktiv ansats under studiens gång.

Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och Telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa Telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

I slutet av 1996 kunde man för första gången som privatperson i Sverige göra bankaffärer via Internet. Under 1997 har användandet av dessa banktjänster ökat explosionsartat och även intresset hos de som ännu inte har tjänsterna har ökat.Detta examensarbete, på 20 poäng, undersöker frågeställningar som kan finnas angående bankaffärer via Internet. De frågeställningar som besvaras i examensarbetet är bland annat: om det är säkert att göra bankaffärer via Internet, varför banker startat Internettjänster, vilken kategori av personer som utnyttjar dessa Internettjänster, vilka tjänster man kan utnyttja.Då bankaffärer via Internet är ett relativt nytt sätt att utföra sina bankaffärer på har följande metoder använts för att besvara ovanstående frågor: litteraturstudie (böcker och artiklar), Internet samt Telefonintervjuer.Av de resultat som framkom under arbetets gång kan följande summering angående bankaffärer via Internet göras:Bankerna har startat dessa Internettjänster för att underlätta arbetet både för kunderna och personalen.Den säkerhet som bankerna idag använder sig av kan anses vara tillräckligt säker för att man skall kunna göra sina bankaffärer via Internet utan att vara orolig för att ens pengar skall gå förlorade.Den vanligaste kunden som gör sina bankaffärer via Internet är en medelålders man med god ekonomi. Han utnyttjar framförallt tjänsterna kontroll av saldo, överföringar samt betalning av räkningar.Om man skall se till den historiska utvecklingen av de flesta tekniska hjälpmedel har det ofta resulterat i en minskning av arbetskraft. Än så länge har man dock inte kunnat se någon personalminskning på de banker som har Internettjänster utan snarare tvärtom..

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade Telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin.

Denna rapport beskriver det praktiska arbetet för att få innebandy (herr) lag inom division 3 att samarbeta som ett lag. Frågeställningarna som låg till grund för rapporten var vilka metoder och på vilket sätt innebandytränare arbetar för att få ett lag att prestera som ett lag samt hur väl detta överrensstämmer med vad som finns skrivet i litteratur kring ämnet. Syftet var att skapa en förståelse för detta. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod och det gjordes Telefonintervjuer med fyra stycken innebandytränare.Exempel på vad studien mynnade ut i för resultat och slutsatser var bland annat att flera aspekter som belyses som viktiga i teorin i viss mån även tillämpas praktiskt. Dock visade det sig finnas brister och oklarheter ur flera dimensioner och tränarna skulle kunna arbeta på ett mer medvetet, strukturerat och konkretiserat sätt med exempelvis feedback och gruppstärkande övningar för att effektivisera samarbetet och sammanhållningen i laget.

Lyxvarumärket står idag inför nya utmaningar, då tillgängligheten för den här typen av varumärken ökar, till följd av en ökad disponibel inkomst. För att tillfredställa en ökad efterfrågan väljer många företag att utvidga sitt lyxvarumärke. Det medför att företagen får ett bredare produktutbud som kan erbjudas till en allt större målgrupp. Då försäljningen av lyxvaror ökar bör varumärkets ägare bli expert på kundservice och relationsskapande. Att skapa relationer med kunden blir alltmer viktig då det blir allt svårare att knyta nya relationer. Syftet med uppsatsen är att studera hur lyxvarumärket påverkas vid en utvidgning och relationsmarknadsföringens betydelse då efterfrågan ökat för lyxvarumärke.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade Telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Syfte: Denna uppsats kommer att behandla det ständigt växande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att förklara vad fakturaskojeri är, hur man kommer åt dessa verksamheter med hjälp av de lagar som finns, vilka rättsfall man kan stödja sig på samt om det kan behövas en lagändring.Metod: Vi kommer utifrån rättsfall på det aktuella ämnet besvara vår frågeställning. Genom att studera rättsfallen och se på de domslut som framkommit, vill vi utvärdera om lagen är tillräcklig. I övrigt använder vi oss av artiklar från näringslivet, rapporter från myndigheter, Telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betänkande samt doktrin.Slutsats: I takt med antalet ökande anmälningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmärksammats allt mer. Bluffakturabolag är ett bolag som ställer ut fakturor som inte är beställda.