Integration av system har varit ett aktuellt område under de senaste åren. Det har då främst handlat om integration av system internt på företag. En av anledningarna till det stora intresset av web services är möjligheterna att integrera olika system, exempelvis stordatorbaserade och Windowesbaserade system med varandra. Web services handlar om att kunna integrera system, både internt på ett företag och externa mellan olika företags olika typer av system. Allt detta görs via Internet och bygger på att man utgår i från standards när man bygger web services.

Att mötas med hjälp av distansteknik har för många organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hålla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien är att undersöka användarnas syn på audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan två eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med användningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka då vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över världen. Vilket innebär att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.

Bakgrund och problem: I takt med att allt mer information genereras har en problematik uppkommit kring hur man skall hantera denna i organisationernas IT-infrastruktur. Utbudssidan hävdar att deras nya lösningar kommer att revolutionera möjligheterna kring analys av alla olika former av data. Tillgång bättre information och förbättrade analysmöjligheter kan få stora konsekvenser för ekonomistyrningen förutsatt att det används på rätt sätt. Syfte: Vårt syfte är att identifiera och beskriva innebörden av begreppet Big Data samt hur de teknologier och verktyg som finns kan stödja ekonomistyrning. För att sätta området i ett större sammanhang har vi studerat begreppet utifrån tre aktörers perspektiv.

Denna uppsats handlar om filmtrailrar, och mer specifikt trailrar som marknadsför 3D-filmer. Syftet är att lyfta fram ett till stora delar outforskat ämne och undersöka likheter och skillnader i konventioner mellan trailrar från 50-talet och moderna trailrar.Frågorna jag ämnar svara är: Hur marknadsför moderna, samtida trailrar 3D-Teknologin? Finns det gemensamma konventioner och stilistiska grepp som är genomgående för dessa trailrar? Vad finns det för likheter respektive skillnader i konevntioner och grepp? Vad har förändrats i marknadsföringen av 3D-Teknologin sedan 1950-talet?Forskningsfältet trailrar är till stora delar outforskat, men mitt arbete lyfter fram några studier som gjorts. Kernan har skrivit en bok om trailrar i allmänhetoch utformat tankar och resonemang om vad en trailer är. Hon utgår ifrån ett retoriskt synsätt och menar att det går att utläsa hur studior via trailrar "talar" till publiken.

Near Field Communication (NFC) är en teknik som möjliggjort utvecklingen av vardagliga betalningar med hjälp av mobiltelefonen. I Sverige är betalningar med NFC-tekniken i mobiltelefoner fortfarande i introduktionsfasen. För att denna teknik ska ha möjlighet att fungera som ett komplement till redan befintliga betallösningar, granskas därför möjligheten för NFC-teknik som betallösningsmetod med inriktning på säkerhetsaspekter.Syftet med uppsatsen är att granska säkerhetsaspekter för NFC-teknik som mobil betallösningsmetod samt analysera dessa aspekter för att få djupare kunskap för NFC-Teknologins möjligheter. Kunskapen har erhållits genom en litteraturstudie samt kompletterande av en intervju för att få bredd i informationsbehandlingen.Resultatet av studien visar att NFC-Teknologin som betallösningsmetod kan påverkas av ett antal säkerhetsaspekter. För att NFC-tekniken skall nå en bredd i marknaden måste flertalet aktörer samarbeta för en standardisering i användandet av tekniken..

De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops.

De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops.

CAD-samordning eller ?digital samordning?, används inte endast inom byggbranschen. Alla stora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutveckling kräver maximal noggrannhet i mätdata. Teknologin tar jämna steg mot en programutveckling som blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och mer problematisk. Man behöver däremot inte stora kunskaper om CAD-användning för att förstå att en mer kontrollerad och strukturerad CAD-samordning som samordnar all CAD-relaterad information efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar.

En komponentbaserad mjukvaruutveckling syftar till att minska utvecklings- och underhållskostnader för mjukvaruprogram. Trots att det idag inte finns någon enhälligt accepterad definition av en komponent så existerar komponentteknologier som ämnar till att minska utvecklingstiden för mjukvara genom komponenter.De olika teknologierna som undersöks i denna rapport är Microsofts COM, OMGs CORBA och Suns JavaBeans. Dessa jämförs på tekniska egenskaper, prestanda, språkberoende, plattformsberoende och distributionsstöd då dessa egenskaper är viktiga för programvaruutvecklare vid val av teknologi. Detta genomförs med hjälp av en litteraturstudie över specifikationerna för respektive teknologi. Litteraturstudien täcker även material av teknologiernas existens på dagens kommersiella komponentmarknad.Resultatet från jämförelsen pekar på att COM-Teknologin kommer att dominera marknaden för komponenter på Windows-plattformarna och att CORBA kommer att smälta ihop med JavaBeans för att dominera marknaden för icke Windows-plattformar..

I hospitalitybranschen arbetas det intensivt med att erbjuda sina gäster så bra upplevelser som möjligt. Nya teknologiska lösningar som påverkar gästers interaktion med branschen utvecklas ständigt, samtidigt som människors levnadsvanor blir allt mer integrerade med det teknologiska. Flera undersökningar visar att just teknologi inkorporerad i hospitalitybranschen är en bidragande faktor för en förhöjd gästupplevelse, men trots det är det få inom branschen som väljer att anamma den. Tron om att den typen av investeringar är allt för kostsamma, okunskap om att Teknologin finns och en allt för konservativ syn är tänkbara förklaringar till att stora delar av branschen halkar efter.I uppsatsen redogörs för några i världen pågående trender och en litteraturstudie genomförs för att undersöka hur teknologi kan användas för att förhöja gästupplevelsen inom hospitalitybranschen med hänsyn till dessa trender. Uppsatsen diskuterar hur branschen är på väg att förändras och föreslår ett par exempel för hur ditt varumärke kan hänga med i utvecklingen redan idag..

En utmärkande egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot Teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera Teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning är att försöka förstå ifall lärarna ser några problem med IKT, samt om man känner obehag eller förtrogenhet med IKT.

Användningen av GPS-teknik har på senare år tagit ett stort steg framåt. I dag finns den inbyggd i våra datormobiler som inte sällan rapporterar var vi befinner oss. I denna uppsats undersöks hur datormobilanvändare påverkas av datormobilens inbyggda GPS.Teknik utvecklas ständigt, det som var nytt i går kan kännas gammalt i dag. De senare åren har försäljningen av datormobiler expanderat kraftigt. I takt med detta har Internet blivit något som människor ständigt bär med sig.

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.