Denna rapport behandlar en fältstudie genomförd på en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning på konceptuell nivå arbetas fram. Metoder och synsätt för fältstudien beskrivs samt relationer till forskningsområden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en åldrande personalkår där kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt på önskelistan hos personalen.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

Patientövervakningssystem (eng., Patient data management systems) måste hantera olika datakällor som patientmonitorer, ventilatorer och pumpar. Målet med detta arbete var att utveckla ett generellt och underhållsbart medicinskt protokoll samt ett databassystem för att hantera patientdata från olika medicintekniska instrument inom intensivvården.Ett prototypsystem med databas och experimentellt kommunikationsprotokoll skapades och utvärderades tekniskt mot övervakningsmonitorn Philips MP30. Systemet utvecklades i programmeringsspråket C# och använder sig av en MySQL-databas.Studien visar att det är möjligt att skapa ett protokoll som hanterar olika medicinska datakällor. Rapporten beskriver det framtagna protokollet, datastrukturer, arkitektur samt förekommande relaterade kommunikationsstandarder som används inom sjukvården..

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Under de senaste decennierna har fokus riktats mot att effektivisera de utgående transporterna, vilket gjort att de inkommande transporterna kommit i skymundan. Företagen har dock på senare tid kommit till insikt om den potential som finns i att även förbättra de inkommande transporterna. Syftet med rapporten var från början att studera hur de inkommande transporterna fungerar samt ur ett kostnadsperspektiv utvärdera potentialen för förbättring. Under studiens gång skedde dock en syftesförskjutning på grund av problem vid fallstudieföretaget. Arbetet kom att fokuseras mer på kartläggning av inkommande transporterna, än på metoder för att förbättra konkurrenskraften, då detta område visade sig vara ett större problem än väntat.

Då möjligheten till åtkomst till Internet har ökat mycket de senaste åren med hjälp av 3G och andra lösningar har användare blivit mer och mer mobila och kan utföra stora delar av sitt arbete från hemmet eller under resor. Detta har satt tryck på marknaden att leverera lösningar som kan möjliggöra detta på ett säkert och användarvänligt sätt. Men även att göra det möjligt att leverera skräddarsydda lösningar för användarnas behov. För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning behöver man veta vad företaget har för behov, vad som finns implementerat i dagsläget och vad för tjänster som nyttjas av användarna. För att få reda på denna information behöver en analys av det befintliga systemet genomföras.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

Åldern på datoranvändare blir allt lägre. De barn som ännu inte lärt sig engelska får problem då de vill använda datorn till annat än att bara spela spel, eftersom de flesta applikationer antingen har engelskt gränssnitt eller är för tekniskt avancerade. Denna rapport handlar om Pixie Planner, en organizer riktad till yngre flickor. Programmet är skrivet i Java och databasen är gjord i MySQL. Pixie Planner använder svenska som språk i gränssnittet och har anpassats för att vara användarvänligt för målgruppen. Metoden jag använt för att utveckla applikationen följer den klassiska systemutvecklingen vilken itererar följande faser: analys, implementering samt testning fram tills att programmet uppfyller kraven.

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: ?Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer..

Förväntad effekt av vårdens elektroniska IT-system är ökad patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Ett första villkor för att kunna uppnå detta är att IT-systemet används. I denna studie granskas ett underutnyttjat IT-system, använt för informationsöverföring mellan olika huvudmän vid samordnad vård- och omsorgsplanering.Granskningen baseras på teorier om hur individers intention och vilja till att använda ett IT-system initieras eller upprätthålls genom omgivningens påverkan.Resultatet visar att IT-användare i den patientnära vården (mikrosystemet) saknar adekvat tekniskt, organisatoriskt (mesosystemet) och ledningsstöd (makrosystemet), vilket kan förklara underutnyttjandet..

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: ?Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer..

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Uppsatsens syfte har varit att, ur ett systemperspektiv, kartlägga dels vilka problem som funnits inomavhjälpande underhåll för amfibiebåtsystemet fram till idag, dels att kartlägga vilka framtida möjligheter som finnsför att förbättra detsamma. Två frågor har besvarats i uppsatsen: Vilka problem finns inom avhjälpande underhållför amfibiebåtsystemet fram till idag? Vilka framtida möjligheter finns för att förbättra det avhjälpande underhålletför amfibiebåtsystemet?Frågeställningarna har besvarats med hjälp av systemteori och metoden kvalitativ fallstudie. Tekniken somanvänds för att samla in det empiriska materialet har varit intervjuer i form av frågeundersökning.Uppsatsens svar på den första frågan kan sammanfattas till:Det har varit problem i och med att det inte genomförts någon underhållsberedning. Detta har fått till följd att detär brister i uppläggningen av verktyg och reservmateriel på olika resursnivåer samt brister i utbildning av tekniker.Vidare är det brister i samband och informationsflöde.

Vi lever i en dynamisk värld med snabba förändringar och ett tydligt exempel är fordonsindustrin som ständigt strävar efter ökad fordonssäkerhet. Av den orsaken att vi som förare förlitar oss allt mer på den uttalade fordons­säkerheten färdas vi per automatik allt snabbare och tar större risker.Hög hastighet i kombination med tyngre fordon, avancerade ramkonstruktioner samt användning av högteknologiska material leder till allvarliga trafikolyckor med komplicerade och tekniskt svåra räddningsinsatser som följd.Koncist stärker dagens fordonsutveckling behovet av allt starkare och kraft-fullare räddningsverktyg. Vilket i sin tur innebär en större arbetsbelastning på räddningspersonal i form av större och tyngre verktyg.Med ovanstående faktorer i åtanke behandlar följande arbete vidareutvecklingen av ett hydrauliskt räddningsverktyg, med användare och olycksoffer i fokus, för företaget NIKE Hydraulics AB i Eskilstuna..