Sök:

Sökresultat:

381 Uppsatser om Tekniskt bistćnd - Sida 25 av 26

Arbetsbeskrivning för ett effektivare flöde : ?Utveckling av kommunikation och arbetsprocesser pÄ Holmen Paper, Hallsta Pappersbruk

Detta examensarbete har utförts Ät Holmen Paper som Àr ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts pÄ pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjÀlpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna dÀr pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna dÀr de pappersrullar som krÀver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över frÄn rullmaskin eller rullar som tagits upp frÄn lagret och ska anvÀndas för att komplettera en order. Ett bÀttre flöde av kommunikation och information mellan de tvÄ maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna bÄde slutkunden och Hallsta Pappersbruk.

Pyrolys för vÀrmeproduktion : Biokol den primÀra biprodukten

Pyrolys innebÀr att exempelvis biobrÀnsle hettas upp i syrefattig miljö för att bilda pyrolysgas och kol. Pyrolysgasen kan brÀnnas för att producera vÀrme med lÄga utslÀpp och kolet har en mÀngd anvÀndningsomrÄden; jordförbÀttringsmedel, fodertillskott, filtermaterial, kolfastlÀggning, energibÀrare, stÄltillverkning m.m. Om krav pÄ brÀnsle och anvÀndningsomrÄde för kolet uppfylls kan kolet certifieras som biokol. Syftet med den hÀr rapporten Àr att utreda om pyrolystekniken Àr ett hÄllbart, tekniskt och ekonomiskt alternativ till pellets- och flisförbrÀnning för vÀrmeproduktion. MÄlet Àr att förmedla pyrolysens tekniska och ekonomiska förutsÀttningar, sÄvÀl positiva som negativa.

?Open source? eller ?Open sores? : en studie om öppen programvara i kommunal IT-miljö

Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Öppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Business Intelligence-system och deras inverkan pÄ rationellt beslutsfattande : En studie pÄ tvÄ företag

I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).

SkrÀckens mÄnga ansikten : MÀnniskans rÀdslor & skrÀckfilmen som filmgenre

SkrĂ€ckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det Ă€r genren som sticker mĂ„nga i ögonen, dĂ„ man dĂ€r hittar allt det en annan genre vĂ€ljer bort, eller snarare undviker. Man tĂ€njer pĂ„ grĂ€nserna. Varför tittar man pĂ„ skrĂ€ckfilm, vad kan man tĂ€nkas fĂ„ ut av det? Är skrĂ€cken enbart till för att skrĂ€mma oss eller kan det faktiskt komma nĂ„got gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skrĂ€ck.

Hur ska elförsörningen tryggas vid tredimensionell fastighetsbildning? : Hur behandlar LantmÀteriet och elnÀtsföretagen frÄgan?

SammanfattningTredimensionella fastigheter Àr, i större utstrÀckning Àn traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lÀmpliga för sitt ÀndamÄl. Av den anledningen finns sÀrskilda villkor för att sÄdan fastighetsbildning ska fÄ ske. Bland annat mÄste fastigheten tillförsÀkras vissa nödvÀndiga rÀttigheter redan vid bildandet. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ en specifik typ av nödvÀndig rÀttighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nÀmligen elektriska starkströmsledningar. Hur rÀtten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan Àr upp till LantmÀteriet att besluta om i de enskilda fallen.

SkrÀckens mÄnga ansikten - MÀnniskans rÀdslor & skrÀckfilmen som filmgenre

SkrĂ€ckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det Ă€r genren som sticker mĂ„nga i ögonen, dĂ„ man dĂ€r hittar allt det en annan genre vĂ€ljer bort, eller snarare undviker. Man tĂ€njer pĂ„ grĂ€nserna. Varför tittar man pĂ„ skrĂ€ckfilm, vad kan man tĂ€nkas fĂ„ ut av det? Är skrĂ€cken enbart till för att skrĂ€mma oss eller kan det faktiskt komma nĂ„got gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skrĂ€ck. Hur den frĂ„n dess start gĂ„tt frĂ„n harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i bĂ„de vĂ„rt samvete och pĂ„ en moralisk nivĂ„. Vi har dessutom fokuserat pĂ„ skrĂ€cken utifrĂ„n ett psykologiskt perspektiv för att utforska mĂ€nniskans rĂ€dslor och fĂ„ reda pĂ„ hur filmindustrin arbetar med skrĂ€ckgenren för att trycka pĂ„ vĂ„ra ömma knappar.

"Jag har alltid Àlskat radioteatern" - Ingmar Bergman som radioteaterregissör, 1946-2002

Radioteatern har utgjort en stor del av Ingmar Bergmans skapande under hela hans mer Àn 60-Äriga karriÀr. Han har sedan tidigt arbetat parallellt med teater, film och radioteater och hans plan var Àven att avsluta hela sin verksamhet i detta medium.Bergmans radioteaterarbete har utgjort ett alldels eget skapande med egna regler, förutsÀttningar och möjligheter. Det tÀcks inte in av film- eller teaterforskningen utan stÄr pÄ egna ben. Om detta vittnar bland annat det faktum att Bergman i radio arbetar med helt andra dramer och dramatiker Àn han gör pÄ teaterscenen. Det som lÀmpar sig för det ena mediet lÀmpar sig kanske inte alls för det andra och nÀr han arbetar med dramer av t.ex.

NaturvÀrden i skog lÀmnad vid slutavverkning : en inventering av upp till 35 Är gamla föryngringsytor pÄ Sundsvalls arbetsomrÄde, SCA

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvÀrden i ungskogsomrÄden (yngre Àn ca. 35 Är) pÄ Sundsvalls arbetsomrÄde, SCA. Den Àldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsomrÄdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bÀckskog", "SmÄbiotoper", "Myrholmar", "HÀll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna Àr SCA:s egna definierade sk.

Betydelsen av mötesindustrin : En studie av StockholmsmÀssan ur ett geografiskt perspektiv.

Dagens globaliserade samhÀlle illustrerar mÀnniskans levnadsmönster, dÀr fysiska avstÄnd inte lÀngre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gÀllande transporter och förflyttning. Trots detta Àr det personliga mötet viktigare Àn nÄgonsin. Att det personliga mötet blivit en sÄ central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och tvÄ av dem som behandlas i uppsatsen Àr mÀssor och kongresser.

Betrakta - och bli betraktad

?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Hydraulisk och hydrologisk dagvattenmodellering i tidiga planskeden: Fallstudie med undersökning av framtida förÀndringar

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen pÄ marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillÀmpningar i mÄnga avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka effekter framtida förÀndringar har pÄ den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förÀndringar som avses Àr: (1) KlimatförÀndring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hÄrdgjorda ytor och (3) FörÀndring av ledningsnÀtets kondition ? som reducerad genomströmning. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur denna typ av information/undersökning kan anvÀndas tidigt i planeringsprocessen och dÀrmed öka möjligheten att skapa och upprÀtthÄlla en hÄllbar stadsmiljö.

Försvarets förmÄgebredd ? En strategisk kultur om premierad högteknologi och vÀrnande av idé om Ätertagna volymer : Diskursiva uttryck frÄn fackpressen 2007 - 2009

Denna uppsats utgÄr frÄn ett potentiellt problem att försvaret bytt inriktning frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar men ÀndÄ i stort behÄllit bredden av förbandstyper, den s.k. förmÄgebredden. Men hur Àr dÄ en nÀstan oförÀndrad förmÄgebredd ett faktum trots paradigmskiftet frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar? Invasionsförsvaret begripliggjorde olika behov som kunde Äterspeglas i den dÄvarande förmÄgebredden. Ett historiskt arv kan dÀrmed utgöra en förklaring till hur förmÄgebredden bevarats in i insatsförsvaret.

UtvÀrdering av nya affÀrsomrÄden för Luna : en analys av hortikulturindustrin inom EU

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som frÀmst kom att anvÀndas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försÀljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsomrÄden för affÀrsomrÄdet Luna, samt utvÀrdera dessa omrÄdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess dÀr förslag pÄ applikationsomrÄden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes dÀr produktkoncepten utvÀrderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvÀrderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbÀdd för anlÀggning av grÀsmattor. Aktörer och kunder pÄ olika nivÄer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens vÀrde utvÀrderades.

MetangasutslÀpp frÄn deponier och osÀkerheter i berÀkningsmodeller kring detta

I Sverige finns uppskattningsvis mellan 4000 och 8000 stycken deponier. De flesta av deponierna Ă€r nedlagda och Ă„r 2001 fanns det 142 stycken aktiva deponier för hushĂ„llsavfall. År 2010 hade antalet minskat till 76 stycken.  Vid nedbrytning av organiskt material i deponier bildas metanhaltig deponigas som bidrar till vĂ€xthuseffekten. UtslĂ€ppens omfattning prognostiseras med hjĂ€lp av berĂ€kningsmodeller, exempelvis IPCCs. Dessa modeller fordrar att antaganden görs av exempelvis andelen gas som utvinns via gasuppsamlingsutrustningen, det organiska materialets halveringstid och avfallets sammansĂ€ttning och mĂ€ngd.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->