Sök:

Sökresultat:

2717 Uppsatser om Tekniska skyddsćtgärder - Sida 65 av 182

Besöksverksamhetens betydelse för livskvalité och ensamhet hos Àldre pÄ sÀrskilda boenden - UtvÀrdering av röda korsets besöksverksamhet

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. PÄ uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvÀrdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den hÀr utvÀrderingen var att utvÀrdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de Àldre pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun utifrÄn begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den hÀr utvÀrderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Minskning av kylluftslÀckage vid ledskena 2, SGT-800

Denna rapport utgör civilingenjörsexamensarbete pÄ institutionen för maskinkonstruktion pÄKungliga Tekniska Högskolan. Arbetet har utförts Är 2009 pÄ Siemens IndustrialTurbomachinery AB (SIT AB) i FinspÄng. Syftet med arbetet Àr att minska lÀckaget av kylluftvid ledskena 2 pÄ SGT-800, med hÀnsyn tagen till kostnad och verkningsgrad. Arbetet utgickfrÄn en bakgrundstudie dÀr problemet faststÀlldes och en kravspecifikation sammanstÀlldes.Effekter och kostnader av kylluftsreduceringen lÄg till grund för berÀkningarna. Femgrundkoncept genererades med utgÄngspunkt frÄn kravspecifikationerna.

Bör införandet av ?application service provider?- modellen medföra förÀndrat fokus för företags IT-avdelningar?

Denna rapport syftar till att besvara frÄgan om det Àr nödvÀndigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhÄlla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar Àven frÄgan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund pÄverkats av det nya arbetssÀttet. De svar som presenteras i rapporten visar pÄ att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare pÄvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen fÄr ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att nÄgon pÄ företaget fÄr ansvaret för att kontrollera om leverantören hÄller de servicenivÄer som kontraktet faststÀller.

Produktkonfigurator

Rapporten presenterar skapandet av en produktkonfigurator och flera förslag pÄ hur den kan förbÀttras. Uppdraget gavs av System Andersson till tvÄ studenter pÄ Jönköpings Tekniska Högskola som genomförde detta som sitt examensarbete.Rapporten diskuterar möjliga lösningar pÄ en produktkonfigurator och visar ett resultat som utgÄr frÄn dessa lösningar. Produktkonfiguratorn i rapporten bestÄr av tvÄ delar.Dels konfigurationsdelen som hjÀlper anvÀndaren att skapa nya produkter utifrÄn valda artiklar. Artiklarna sorteras automatiskt av produktkonfiguratorn sÄ att endast kompatibla artiklar kan sÀttas ihop. Detta sker med ett ?drag and drop? grÀnssnitt.Dessutom innehÄller produktkonfiguratorn en kompatibilitetsdel, vars uppgift Àr att underlÀtta vid definierandet av kompatibilitet mellan artiklar.

Ericssons roll i Öresundsregionen

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga vilken roll Ericsson spelar och har spelat som innovationsgenerator i Öresundsregionen, samt ge en bild av det utbyte och skapande av kunskap som sker i relationerna mellan Ericsson, lokala myndigheter, universitet och företag i regionen. Metod: Intervjuer med olika aktörer i regionen, frĂ„n bĂ„de nĂ€ringsliv, myndigheter och universitet, har legat till grund för det empiriska datainsamlandet. Intervjuerna har sedan kompletterats med telefonintervjuer med lokala företag inom IT och telekom. Slutsatser: Ericsson har en nyckelroll i den regionala utvecklingen inom telekom, bĂ„de som kund för mindre företag och som samarbetspartner och sponsor av forskning vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). NĂ€tverken mellan Ericsson, lokala företag, och LTH Ă€r vĂ€letablerade och fyller en viktig funktion som kunskapsspridare i regionen.

AktievÀrderingsmodeller : Vilka modeller anvÀnds i praktiken?

AktievÀrdering innebÀr att man anvÀnder olika aktievÀrderingsmodeller för att faststÀlla ett rimligt vÀrde pÄ en aktie. AktievÀrderingsmodellerna kan indelas i tvÄ huvudsakliga ansatser. Den fundamentala analysen vÀrderar aktier med hjÀlp av uppgifter om företaget. Den tekniska analysen vÀrderar aktien med utgÄngspunkt frÄn aktiens tidigare utveckling och rörelsemönster pÄ marknaden.Denna uppsats Àmnar ta reda pÄ vilka huvudsakliga aktievÀrderingsmodeller som anvÀnds av fyra personer som arbetar med aktier samt hur tillförlitliga modellerna anses vara enligt dessa personer.Uppsatsen har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Insamling av respondenter har utförts genom ett subjektivt urval samt ett bekvÀmlighetsurval.Modellerna som ligger till grund för uppsatsens teoriavsnitt Àr; kassaflödesvÀrdering, Gordons modell, relativvÀrdering i form av P/E-tal, teknisk analys och CAPM.

Konkurrens och strategi i Knowledge Management-industrin : En analys av ett litet IT-företags intrÀde i en ny industri

I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgÄngspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frÄgan i ett examensarbete frÄn IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frÄgan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks nÀrmare. Resultatet Àr att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framtrÀdande namn. Industrin prÀglas av begreppsförvirrning, en mÄttlig till hög grad av konkurrens och barriÀrerna mot intrÀde i industrin Àr generellt sett lÄga.

Kompetensförsörjning till skogsmaskinföretag :

Arbetskraftsbristen i skogsbruket Àr stor och det har varit svÄrt att fÄ ungdomar att intressera sig för skogsmaskinföraryrket. Synen pÄ kompetens kan pÄverka rekryteringsprocessen och kompetensutvecklingsinsatser. Syfte med denna studie har dÀrför varit att a) kartlÀgga utbildnings- och kompetensnivÄ i skogsmaskinföretagen samt deras framtida behov av personal, b) analysera skogsmaskinentreprenörens rekryteringsprocess, deras krav pÄ utbildningsnivÄ, innehÄll och kvalitet hos maskinförare, c) analysera skogsmaskinentreprenörens syn och satsning pÄ vidareutbildning av deras anstÀllda. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning bland företagsledare för skogsmaskinföretag hos SCA Skog. EnkÀten skickades till 41 ledare varav 27 svarade. Studien visade att behovet av nya företagsledare Àr stort men att behovet av anstÀllda maskinförare Àr mindre akut. Den formella utbildningsnivÄn bland företagsledare var begrÀnsat, hos de anstÀllda var det nÄgot högre men hos bÄda grupperna hade drygt hÀlften ingen formell skoglig utbildning.

En kartlÀggning av larmstarter pÄ teknisk apparatur och störande ljudnivÄer i en intensiwÄrdsm¥l¥ö : en observationsstudie

Bakgrundentar upp tidigare studier att intensiwÄrdspatienter utsÀtts kontinuerligt forstress, högaljudnivÄer och störd sömn, som tillsammans kan leda till en utveckling av IVAsyndromet. Syftetmed studien var attkartlÀgga larmstarter frÄn teknisk apparatur ochandrastörande  ljud pÄ en intensiwÄrdsavdelning. Metoden var enobservationsstudie dagtid undertre  dagar pÄ tvÄ intensiwÄrdssalar och larmstartsprotokoll anvÀndes, for attdokumentera varje larmstartfrÄn teknisk apparatur. En ljudnivÄmÀtare anvÀndes ftir att fÄ enuppskattningav decibel pÄ larmstarter frÄn  den tekniska apparaturen. Resultaten belyser attteknisk apparatursÄsom respiratorer, stod for 262larmstarter (cirka 33yo),övervakningsutrustning sommÀter invasivt blodtryck, for 175 larmstarter (cirka 22%o) och saturationlarm ftir143 larmstarter (cirka18o/o) av alla larmstarter i studien. Ett medelvÀrde pÄvisar0,72larmstarter perminut.

Effekter pÄ godstransporttillvÀxten orsakade av Ikea: s
etablering i Haparanda

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete pÄ 20 poÀng vid avdelningen för Industriell logistik vid LuleÄ tekniska universitet. Bakgrunden till arbetet Àr att Ikea beslutat att etablera sin verksamhet i Haparanda och att etableringen skapar ett intresse hos andra nÀringsidkare. Tekniska förvaltningen Àr intressenter vid den nybyggda kombiterminalen i LuleÄ, vilket genererar ett intresse frÄn deras sida för den ökade transportvolym som kommer i och med de nya etableringarna. Syftet till arbetet Àr att undersöka de konsekvenser företagsetableringar, relaterade till Ikea:s etablering i Haparanda, har pÄ volymtillvÀxten av kommande godstransporter samt att undersöka hur detta kan komma att pÄverka kombiterminalen i LuleÄ kommun. MÄlet Àr att ge en bild av hur stora transportflödena kan bli under de nÀrmaste Ären, ge svar pÄ vilka transportsÀtt som kan komma att anvÀndas och varför de skall anvÀndas.

Konstruktion av mÀtsystem till labbkvarn

Detta examensarbete Àr en del av projektet MODPULP som Àr ett samarbete mellan Boliden och LuleÄ tekniska universitet. MÄlet Àr att simulera innehÄllet i de roterande kvarnar som mal malm inom gruvindustrin.Uppgiften i examensarbetet har varit att ta fram en mÀtutrustning för att mÀta den effekt som tillförs till innehÄllet i en kvarn under malning. Detta har genomförts genom att utgÄ frÄn en befintlig labbkvarn och till denna utveckla ett nytt mÀtsystem med tillhörande mjukvara för databehandling och kalibrering.Den tillförda effekten berÀknas utifrÄn uppmÀtt vridmoment och varvtal. De försök som har genomförts visar att systemet klarar av att mÀta bÄde vridmoment och varvtal med god noggrannhet. Teoretiska berÀkningar samt genomförda försök antyder en mÀtosÀkerhet för mÀtning av medelvridmomentet av ±0,2 Nm (motsvarande ca ±2 %).

Patienters erfarenheter att leva med övervikt eller fetma

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Guldbrytningens miljö- och hÀlsoeffekter : En jÀmförande studie mellan tre exempel pÄ guldgruvor i Kongo, Peru och Sverige

Guld Àr ett grundÀmne och den bÀsta elektriska ledaren i tekniska apparater. Denna studie utvÀrderar vilka effekter guldbrytningen har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö. Studien behandlar tre lÀnder och hur de har pÄverkats av guldföretagen som opererar i respektive land. Det har framkommit att cyanid och kvicksilver har förödande effekter för mÀnniskors hÀlsa i bÄde Peru och Kongo. Problemet Àr att arbetsnormer och sÀkerhetsrutiner inte efterlevs.

Styrning av eldrivna skjutluckor med EIS-teknik (Embedded
Internet System)

VÄr uppgift har varit att utveckla och förbÀttra Svalsons produktsortiment av eldrivna skjutluckor. Vi som har arbetat med att utveckla produkten Àr tre studenter frÄn LuleÄ tekniska universitet, Institutionen i SkellefteÄ. Under arbetets gÄng har vi gjort det möjligt att reglera skjutluckornas hastighet, vilket inte Àr praktiskt möjligt pÄ de produkter företaget har ute pÄ marknaden i dag. Utöver det har vi utvecklat en fjÀrrkontroll, som kommer att ge personalen större flexibilitet dÄ de idag bara kan anvÀnda sig av en kontroll som vanligtvis Àr placerad precis intill luckan. Slutligen har vi utvecklat en möjlighet att kontrollera och justera skjutluckorna via Internet.

Born Global-företags internationaliseringsproces : En fallstudie av det svenska företaget Wrapp

Traditionella internationaliseringsmodeller, sÄsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnÄr en utlÀndsk försÀljningsvolym pÄ minst 25% inom företagets första tre Är. Dock beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet som mer individuellt Àn i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte Àr att studera Born Global-fenomenet baserat pÄ en fallstudie av Wrapp, dÀr det tillvÀgagÄngssÀtt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartlÀggs samt utreds för graden av överensstÀmmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstÀmmer i hög utstrÀckning med de teoretiska förutsÀgelserna, med undantag för nÄgra avvikelser sÄsom synen pÄ "first-mover advantages" samt tillvÀgagÄngssÀttets tÀmligen opportunistiska karaktÀr.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->