Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Några av de ändringar som gjordes 2011 i läroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehållet för ämnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förståelse för vektorbegreppet där urvalet omfattar gymnasieelever som har läst eller läste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där uppgifterna agerade frågor och eleven fick svara på följdfrågor så att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett på de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har således beprövade uppgifter som är skapade med en rad olika områ-den som utgångspunkter.

Viljan att minska miljöpåverkan tillsammans med skärpta nationella och internationella krav och ökade energipriser har lett till ett ökat intresse för hus med låg energiförbrukning. Passivhus förbukar upp emot 90 % mindre energi jämfört med ett konventionellt hus men trots detta är produktionen snarare ett undantag än en regel. För att reducera kostnader, öka kvaliteten och utveckla effektiva produktionsmetoder har industriellt byggnation förts fram. Jag vill med detta arbete identifiera vad som hindrar den industriella byggnationen av småhus med passivhuskonceptet. Syftet med denna uppsats är alltså att ge potentiella och nuvarande passivhusproducenter ett underlag som visar vilka största hinder som finns för att produktionen ska bli mer industriell; Dvs.

Om ett utsläpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentäkt påverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhällen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlägga en reservvattentäkt vid Barkeström. Syftet med arbetet är att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering påverkas av framtida klimatförändringar.Södra delen av området domineras av en nedlagd grustäkt för att sedan övergå till orörda mäktiga rullstensåsar norrut. Grundvattnets strömning påverkas i stor utsträckning av Barkadammen genom inducerad infiltration.Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och området och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvärderades.Slutsatsen blev att en placering i de opåverkade åsarna ger bäst skydd om det infiltrerade ytvattnet från Barkadammen har tillräckligt lång uppehållstid.

Företaget AB Realisator ska börja producera en brandrobot som går under konceptnamnet FUMO?. Den har hittills endast tillverkats i två prototyper och den tredje prototypen kommer att presenteras under juni månad 2013. Då FUMO? konceptet börjat ta form till en färdig produkt har det nu uppkommit ett behov för AB Realisator att se över produktionsstrategin och produktionsberedningen för den framtida tillverkningen.

This user study was carried out at the library at Chalmers University of Technology in Gothenburg in the spring of 1999. Chalmers wanted to investigate how much their employees use electronic journals. To facilitate decision-making and be cost effective, the library needed to know about their customers' opinions. The main purpose was to investigate the usage of electronic journals, how the library's choice of these journals affects the frequency of use and what the attitudes towards them are. A questionnaire was sent out to 2 400 employees; 477 replies were received.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

Studien fokuserar kring ämnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan användas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frågorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser några verksamma pedagoger på lärande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i så fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid användandet av utomhuspedagogik? För att få svar på frågorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Företag söker ständigt nya sätt att förbättra sin lönsamhet. Många större företag har med stor framgång implementerat olika kvalitetsförbättringsprogram som ett medel i denna strävan. Små och medelstora företag har däremot inte nått samma stora framgångar med liknande kvalitetsförbättringsprogram. Små företag anser ofta att de inte har resurser att satsa helhjärtat på kvalitets- och förbättringsarbete. Därför väcktes intresset att undersöka huruvida flera små och medelstora företag kan gå samman i ett nätverk för att kunna samsas om resurserna som krävs för att implementera kvalitetsförbättringsprogram.