Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandläkare och tandtekniker att använda sig av i deras dagliga arbete med varandra. Förutsättningarna är stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandläkare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation är ett måste om tandteknikern skall kunna tillverka ersättningar av god kvalitet. Många tandtekniker är ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahåller. Även om kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker har blivit bättre och att tandteknikern har fått en mer jämbördig status med tandläkaren så kvarstår fortfarande brister i kommunikationen. Några av frågorna som uppstår är: Vad kan man göra för att få tandvårdsteamet att förstå, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevärt förbättrad kommunikation? Kan man standardisera arbetsordern på något sätt, och att detta tillsammans med en bra undervisning på tandvårdshögskolorna, leder till förbättrad kommunikation? Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är, från tandteknikers synvinkel med fokus på arbetsordern.

Den kommunala verksamheten har under de senaste åren genomgått en hel del förändringar och med hjälp av ny teknik har arbetsprocesser och arbetssätt effektiviserats. När en kommun beslutat att implementera ett ekonomiskt informationssystem återstår det att förankra förändringen i organisationen. Denna förankring har dock visat sig vara oerhört viktig eftersom implementeringen påverkas av en mängd olika faktorer. Problem uppstår ofta vid implementering på grund av att allt för mycket fokus riktas mot de tekniska delarna. Att implementera ett ekonomiskt informationssystem handlar inte om teknik, datorer eller nätverk.

Det här examensarbetet har utförts inom civilingenjörsutbildningen för Maskinteknik vid Linköpings tekniska högskola i samarbete med SB Truck AB. Syftet med examensarbetet var att undersöka ett antal truckmodeller för att bestämma infästningsbultarnas belastning samt hur spänningarna fördelas i de olika stativen. Infästningsbultarna håller ihop stativet och chassit.För att kunna genomföra beräkningarna med varierande stativlängder har ett excel-blad utformats, där det är möjligt att beräkna både krafterna på infästningarna och den totala förskjutningen.Belastningarna på modell TTFYI har beräknats både för hand och i Pro Mechanica. Resultaten för beräkningarna blev 3,9 kN respektive 3,7 kN. Resultat för övriga stativ finns tabellerade i resultatkapitlet.Spänningarna blir generellt sett låga i samtliga stativ på den analyserade modellen.

Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt. Aspen Plus har används för att simulera olika tekniska lösningar och driftfall. Förbränning av restprodukter för att producera ånga till etanolprocessen och kraftvärmeanläggning har studerats. Ekonomisk studie av en investering i en kraftvärmeanläggning och olika tillvägagångssätt för att torka bränslet har blivit utredda..

Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur bankerna intäkts- och kostnadsstruktur har förändrats över de senaste 20 åren. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en induktiv metod. Vi utgår från empirin för att sedan söka förståelse för denna i olika teorier. Våra slutsatser är att båda bankerna har minskat sina intäkter från räntenettot och istället ökat intäkterna från avkastning och utdelning från handel med värdepapper. Det är stora skillnader i in- och utlåning, övriga lån och bankcertifikat mellan bankerna.

Syftet med detta arbete är att försöka utforma en modell för att analysera olika matavfallssystem. Detta arbete görs med skärskilt Kiruna kommun i tanke då detta arbete är en del i en önskan från deras sida gentemot Luleå tekniska universitet. För att göra en analys så byggs en systemanalysmodell utifrån vilka alternativ som är intressanta att studera i det här fallet brännbart, en hybrid lösning, kärlinsamling för rötning och köksavfallskvarn. Dessa alternativ valdes sedan att utvärderas gentemot ett antal parametrar inom områdena användaraspekter, transport, process och slutavsättning, energi och säkerhet. Dessa parametrar ska sedan utvärderas och poängsättas.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

SammanfattningExamensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011Författare: Christopher Dahl och Benita JohanssonHandledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister BredmarTitel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning. Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter.

Denna explorativa studie beskriver hur den interna kontrollen i organisationer kan påverkas under implementeringen av ett ERP system. Intern kontroll är en del av organisationens ekonomistyrning och består av organisationens rutiner och aktiviteter för att undvika risker och säkerställa att organisationens mål uppfylls. Eftersom implementeringen av ett ERP system är en riskfylld process är det viktigt att förstå hur den interna kontrollen påverkas. För att undersöka detta används i studien ramverket Internal Control - Integrated framework. Datainsamlig genomfördes på en stor IT-organisation där ERP systemet Navision 2009 implementeras och 10 respondenter från olika avdelningar intervjuades.

Det här projektet är det sista och avslutande momentet på vår utbildning Medie-design vid Luleå Tekniska Universitet och kallas för ett c-arbete. Tack vare moderniseringen av utbildningen som vi går så har vi numera möjligheten att göra ett konstnärligt arbete istället för att skriva en vetenskaplig rapport. Det innebär att vi har lagt mycket tid på att planera och framställa en grafisk produkt och den här rapporten redogör för vår process från planeringsstadiet till den färdiga produkten. Syftet med detta projekt är att vi ska lära oss hur boktryckningsprocessen fungerar och samtidigt öppna läsarnas ögon för hur stor skillnad människor verkligen gör i samhället. Vidare kommer vi som nyexaminerade mediedesigners att använda oss av detta grafiska arbete och visa upp det som en del av vår portfolio vid framtida arbetsintervjuer.

Examensarbetet handlar om att ta fram en processmodell för nivåreglering och det innehåller flera utmaningar. Vätskesystemets dynamik och balans måste beaktas likväl som lämpliga reglermetoder samt modellens utseende. I den här rapporten behandlas hela händelseförloppet från initialskedet till en färdig produkt redo att visas för en publik. Läsaren får möjlighet att närmare granska de komponenter som modellen är uppbyggd av, ta del av programmeringsarbetet och de omfattande test av modellen som utförts. Flera teknikområden belyses men fokus riktas särskilt på ABB:s styrsystem AC800M/800xA, fältbussteknik och reglerstrategier.

The Baltic Sea, due to its special conditions, is a unique and vulnerable marine environment. There are many pressures that have an impact on the sea and one of the major problems is the extensive flow of nutrients from land. The most visible effect of the supply of nutrients is the annual algal blooms. One of the main sources of nitrogen and phosphorus supply is agriculture. Nutrient losses from arable land have been increasing as agricultural production has intensified. At the end of the twentieth century an increased awareness of these problems led to the formation of organizations such as HELCOM and Baltic 21.

Kompaktaggregat är ett integrerat FTX- och FVP-system som används i passivhus. Vi har gjortenergiberäkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fått fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nå passivhuskraven ända upp till Skellefteå. De beräknade värdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nås även efter uppförandet avbyggnaden. Vi har även tolkat tekniska uppgifter på ett sätt som enligt oss har en positiv effektför passivhus på kallare orter. Därför tror vi inte att värdena för de tre nordligaste platserna ärhelt tillförlitliga.

1999 antogs ett nytt EG-direktiv om deponering av avfall, vilket innebär att de tekniska kraven på deponier skärps. Det medför att ett stort antal deponier i Sverige måste avslutas. Stora mängder täckmassor kommer att krävas för att sluttäcka alla dessa deponier. I det här examensarbetet undersöktes möjligheten att använda avloppsslam som tätskikt på deponier. Avloppsslam har låg genomsläpplighet vilket krävs av ett tätskiktsmaterial.