Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede.

Vilka är målkriterier/kvalitetsindikatorer för att nå de nationella kraven, med tanke på barn i behov av särskilt stöd?.

Uppsatsen undersöker huruvida en teknisk analys kan generera en årlig överavkastning under åren 1992-2004. De Tekniska indikatorerna vilka tillämpas i denna uppsats är; Glidande Medelvärde, Momentum samt Relative Strength Index. Tidigare studier har fokuserat på analyser av längre tidsperioder. Till skillnad från dessa görs i denna uppsats en nedbrytning av undersökningsperioden. Syftet är att slutsatser skall kunna dras om en överavkastning genererad genom teknisk analys kan överstiga den för en Buy&Hold strategi, för kortare tidsperioder..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration är det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. Utifrån våra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utläsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner däremot inga klara tecken på ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

I svensk hälso- och sjukvård finns en skyldighet enligt lag att arbeta med kvalitetsutveckling och säkring. Vårdkvalitet kan mätas genom olika kvalitetsindikatorer. En kvalitetsindikator är en variabel med hög validitet när det gäller just vårdkvalitet. Med hjälp av indikatorer kan viktiga aspekter studeras. Orsakssamband och möjligheter till förbättring kan sedan identifieras. Olika sätt att organisera vården och olika sammansättningar i personalgruppen kan antas påverka omvårdnaden av patienterna.

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.

Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..