Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Världen vi lever i blir allt mer teknisk för var dag som går, men följer vår kunskap med i denna utveckling? Tyvärr är det inte så, allt för få reflekterar över de risker denna utveckling medför samt hur våra lagar appliceras i denna miljö. På grund av detta kan det vara svårt för både unga och vuxna att veta vad som är tillåtet och ej i den teknologins värld. Numera introduceras barn och ungdomar tidigt för tekniken och debuten för deras självständiga användande av tekniken i allt lägre åldrar och har en stor roll i både utbildningen samt för det sociala umgänget. De sociala medierna har blivit en del av ungdomars vardag och detta har medfört att handlingar som näthat dessvärre har ökat. Vårt mål med arbetet har varit att skapa en dialog om IT-relaterade brott ungdomar emellan, men även för att upplysa äldre generationer om problemet.

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att härleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och på det viset klargöra samband, vilka kan underlätta för förståelse och omsättning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanställning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet från upplevelse till teknisk påverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka är avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i någon mån kan påverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

This thesis is the result of the class Examensarbete, 15 credits of the mechanical engineering program at Halmstad University. The class represents the final part of the program with the aim to attain a Bachelor of Science. It´s a project made during the spring 2014 in collaboration with Alutrade AB and ScanBox Thermo Products AB.The assignment is to develop a new transportation trolley for ScanBox. The aim is to complement their range with a product that opens up to new markets. That set new demands for materials and also manufacturing- and assembly methods.

Problem: Vår uppfattning om forskningsläget kring småföretag och kompetens är att fokus främst ligger på småföretagens problem med att få tillgång till och utveckla kompetens. Samtidigt går det inte att bortse från att det redan finns mycket kompetens i småföretag. En ökad förståelse kring denna kompetens tror vi kan gynna både små och stora företag. Framförallt tror vi att mindre företag just på grund av begränsade resurser kan ha en bättre förmåga att utnyttja den kompetens som redan finns. Det är emellertid få studier som granskar hur kompetens i småföretag kan synliggöras.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte.Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts..

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lärare ansåg att elever bör ha i slutet av år 3. Studien inleddes med en innehållsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och läromedel. Dessa analyserades utifrån läroplanens syn på kunskap.  Sedan användes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkätundersökning bland lärare i år 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i läromedlen var många och varierade, vilket visade att kursplanen lämnat ett stort tolkningsutrymme för läromedelsförfattare. Enkäterna visade att de typer av kunskaper som lärarna värderade högst var färdigheter följt av fakta, förståelse och förtrogenhet..

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sänka kraven på musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som användes var omvärldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. Längs arbetets gång formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstår musik, och gör oss språkligt förstådda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp där utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .