Sök:

Sökresultat:

913 Uppsatser om Teknisk utvärdering - Sida 59 av 61

Integrerad stubbskörd och trÀdfÀllning

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk design, vid LuleÄ tekniska universitet (Ltu). Uppdraget i examensarbetet var att utveckla ett virtuellt koncept för integrerad stubbskörd och trÀdfÀllning Ät Iggesund Forest AB/Olofsfors AB. I dagslÀget sker trÀdfÀllningen och stubbskörden genom tvÄ separata operationer. Intresset för stubbskörd och skogens totala biomassauttag har idag ökat för att klara av de nya uppsatta EU mÄlen med krav om att minst 20 procent av dagens energianvÀndning skall komma frÄn förnyelsebara energikÀllor till Är 2020, dÀr skogen utgör en av de största förnyelsebara kÀllorna. De stubblyftningsmetoder som anvÀnds idag Àr inte helt optimala och effektiva för att det ska vara kostnadseffektivt att ta hand om stubbarna.En förstudie med en grundlig benchmarking gjordes över de olika stubblyftningsmetoder som anvÀnds idag för att ta reda pÄ och undersöka vad som fungerar bra respektive mindre bra med dem.

Regalskeppet Kronan : Utveckling av en interaktiv dykmodell

Projektet startade pÄ uppdrag av lÀnsmuseet i Kalmar lÀn. MÄlet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvÄdelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utstÀllningen och underlÀtta vid utgrÀvningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av lÀnsmuseets webbsida och utstÀllning dÀr museibesökare kan vrida och vÀnda pÄ modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhÄllande till lÀnsmuseets verksamhet bekrÀftades genom en studie av lÀnsmuseets verksamhetsberÀttelse.

Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel HallbÀck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.

Arbetsbeskrivning för ett effektivare flöde : ?Utveckling av kommunikation och arbetsprocesser pÄ Holmen Paper, Hallsta Pappersbruk

Detta examensarbete har utförts Ät Holmen Paper som Àr ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts pÄ pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjÀlpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna dÀr pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna dÀr de pappersrullar som krÀver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över frÄn rullmaskin eller rullar som tagits upp frÄn lagret och ska anvÀndas för att komplettera en order. Ett bÀttre flöde av kommunikation och information mellan de tvÄ maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna bÄde slutkunden och Hallsta Pappersbruk.

Optimering av motorbalk : Tillhörande ArbrÄ Sikt & Matares fraktioneringssikt ASF 318

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

TÀtkontroll och tÀtkrav för gjutna artiklar inom
fordonsindustrin

Detta examensarbete utfördes som ett tvÀrfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i SödertÀlje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav pÄ tÀthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tÀtkraven. LÀckage Àr förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkÀnns efter provkörning i samband med monteringen.

?Open source? eller ?Open sores? : en studie om öppen programvara i kommunal IT-miljö

Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Öppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

ÖversĂ€ttandet av grön IT : Fallet GITaudit

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Utveckling, integrering och visualisering av radialmotorbaserad drivlina för konceptmotorcykel

Rapporten beskriver utvecklingsarbetet av ett framdrivningssystem, baserat pÄ en egen idé, till en konceptuell motorcykel. Den huvudsakliga idén Àr att integrera motorcykelns drivlina i bakhjulet genom brukandet av ett navlöst hjul.En omfattande informationsinsamling inledde projektet. Insamlingen var i huvudsak inriktad pÄ att dissekera den traditionella fordonstekniska drivlinan, kartlÀgga ingÄende transmissionselement samt att utreda deras inbördes funktioner. TvÄ studiebesök pÄ flygvapenmuseet i Linköping genomfördes, dÀr syftet frÀmst var att fÄ en bÀttre kÀnsla för radialmotorernas fysiska dimensioner.Genom att hÄlla isÀr arbetet med Osmos-fÀlgen och drivlinan underlÀttades utvecklingsarbetet. DÀrför upprÀttades tvÄ problembestÀmningar samt en uppdelad kravspecifikation som grund för konstruktionens underfunktioner.Efter reducering av olika konstruktionslösningar för underfunktionerna, vilket frÀmst genomfördes med logiska resonemang och framdiskuterade beslut, sÄ Äterstod tvÄ snarlika förslag till lösningar inför den fortsatta vidareutvecklingen.Den slutgiltiga drivlinan Àr baserad pÄ en australiensisk radialmotor frÄn Rotec Engineering, Rotec R3600, som kombinerats med en hybridmodul frÄn den tyska tillverkaren ZF Sachs.

FörvÀntningsgapet : Skillnader mellan smÄ och stora företag

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

Effektivisering av produktionsflöde för bakaxelbryggor pÄ Ferruform: Med hÀnsyn till framtida artiklar och volymer

Det hÀr examensarbetet har genomförts pÄ Ferruform, LuleÄ, som Àr ett dotterbolag till Scania. HÀr produceras bakaxelbryggor, tvÀr- och sidobalkar samt stötfÄngare till lastbilar och bussar. I dagslÀget finns ett flöde för bakaxelbryggor med navreduktion som inte stÀmmer överens med huvudflödet av bakaxelbryggor vilket skapar extra hantering och problem vid produktionsplanering. Inom de nÀrmsta Ären ska dessutom kapaciteten ökas och artiklarna i flödet ersÀttas av nya. MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram ett förslag pÄ ett enhetligt flöde som Àr anpassningsbart till de ökande volymerna och de nya artiklarna.

Erosionsskydd pÄ vattenkraftdammars uppströmsslÀnter

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa de otydligheter i förfrÄgningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött pÄ i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten Àr inom ramen för det dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden pÄ kraftverkdammarnas uppströmsslÀnter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts pÄ plats har Skanska Àven velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillÀmpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anlÀggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

Upplevd kvalitet i kundservice : En kvalitativ undersökning pÄ en prisfokuserad marknad

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att skapa djupare förstÄelse för kvalitetsbegreppet i en tjÀnsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder Àven hur kvalitetsbegreppet skiljer sig Ät beroende pÄ varför kunden kontaktar kundservice. PÄ grund av tjÀnsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svÄrt att definiera. NÀr tjÀnsten dessutom Àr av homogen karaktÀr, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta pÄ pris. Detta kan bero pÄ att det Àr det enklaste sÀttet att differentiera sig frÄn konkurrenters erbjudande, speciellt nÀr kvalitetsbegreppet Àr abstrakt.

Streaming av olovligt tillgÀngliggjorda verk - En ansvarsutredning : En ansvarsutredning

Streaming Àr en teknik som anvÀnds för att se pÄ direktsÀndningar eller filer som Àr lagrade pÄ webbplatser, direkt pÄ datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sÀtt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rÀttslÀget vad gÀller streaming Àr idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gÀllande rÀtt, om en lagÀndring bör ske och vilka aktörer som kan hÄllas ansvariga vid streaming av olovligt tillgÀngliggjort material.UpphovsrÀtten Àr idag reglerad pÄ mÄnga olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen frÀmst i UpphovsrÀttslagen (URL). De internationella bestÀmmelserna syftar till att ge skydd Ät upphovsmÀn, oberoende av nationalitetsgrÀnser, och detta har i sin tur inverkat pÄ EU-direktiv.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->