Bakgrund: Intresset för studien och ÀmnesomrÄdet vÀcktes genom en verklig hÀndelse nÀr vi tog kontakt med en optiker för en önskad synundersökning. Företaget, vilket för nÄgra Är tillbaka implementerat ett CRM-system ansÄg sig erbjuda stor kundfokus genom det införda systemet. Dock visade resultatet pÄ motsatsen nÀr vi vid ett flertal tillfÀllen försökte nÄ företaget utan framgÄng och Àven genom ett mindre trevligt bemötande nÀr vi tog kontakt med företaget genom att besöka deras butik. Customer Relationship Management (CRM) har under det senaste Ärtiondet blivit ett allt mer omtalat och diskuterat Àmne samt en allt mer populÀr och prioriterad investering för att förbÀttra sina kundrelationer och pÄ sÄ sÀtt öka sina inkomster och förbÀttra sina resultat. Dock visar tidigare forskning pÄ en stor problematik angÄende implementeringsprocessen av systemet, att nÀst intill fyra av fem företag upplever ett stort missnöje och utebliva resultat.Syfte: Studien Àr inriktad mot att undersöka implementeringsprocessen av ett CRM- system i syfte att identifiera vilka delar i processen som Àr kritiska för att nÄ ett lyckat resultat.

En skadehĂ€ndelse i en transformator Ă€r en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbĂ„ge med enorm energi uppstĂ„r inom transformatorn. Denna ljusbĂ„ge kan i vĂ€rsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundĂ€rbrĂ€nder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sĂ„dan hĂ€ndelse Ă€r att betrakta som liten, sĂ„ Ă€r konsekvenserna av denna skadehĂ€ndelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport Ă€r en fördjupning av en skadehĂ€ndelse utifrĂ„n detta ?vĂ€rsta fall?, pĂ„ Letsi vattenkraftverk.

I examensarbetet undersöks kalkstabiliserings potential som metod i skÄnsk lermorÀn. Detta utförs dels genom att laborativt undersöka och utvÀrdera frostbestÀndigheten hos ostabiliserad och med kalk stabiliserad lermorÀn och dels genom att teoretiskt studera en terrasstabiliserad vÀgkonstruktions tjÀlegenskaper i jÀmförelse med en vÀgkonstruktion med ostabiliserad lermorÀn. I bedömningen beaktas Àven dimensioneringsförutsÀttningarna för en terrasstabiliserad vÀgkonstruktion och dessa jÀmförs med dimensioneringsförutsÀttningar för ett terrassmaterial av ostabiliserad lermorÀn. Examensarbetet Àr uppdelat i fyra steg. I det första steget genomförs en litteraturundersökning för att ge en överblick över kalkstabilisering som metod samt i vilka jordar metoden Àr tillÀmpbar.

NĂ„got vi dagligen möter i vĂ„r omgivning Ă€r kommunikations- och informationsutbyte. Det Ă€r bĂ„de en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med vĂ„ra medmĂ€nniskor. Den sociala processen fĂ„r oss att utvecklas mentalt och vĂ€xa i vĂ€lmĂ„endet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjĂ€lpmedel som finns att tillgĂ„, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingĂ„r som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhĂ„ll" och har utförts för JĂ€rnvĂ€gstekniskt Centrums(JvtC) rĂ€kning, vid LuleĂ„ tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n rĂ€ttidighet och akut underhĂ„ll för att undersöka om det finns nĂ„got sĂ€tt att förbĂ€ttra kommunikationen och informationsflödet mellan underhĂ„llstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, sĂ„ att underhĂ„llteknikerna vid anmĂ€lt akut fel ute i Banverkets anlĂ€ggningar, fĂ„r med sig rĂ€tt material, har rĂ€tt kompetens för felet i frĂ„ga och beger sig till rĂ€tt stĂ€lle. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport Ă€r till stor del en litteraturstudie, inriktad pĂ„ den akuta felavhjĂ€lpningen. Studien Ă€r varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal frĂ„n tĂ„gledningen, driftledningen vid DLC i Boden. ArbetsfrĂ„gan har varit: GĂ„r det att förbĂ€ttra den akuta felavhjĂ€lpningen och förbĂ€ttra punktligheten med hjĂ€lp av förbĂ€ttrad kommunikation? Finns det nĂ„got sĂ€tt att förbĂ€ttra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehĂ„llet? I mĂ„nga fall av allmĂ€n kommunikation sĂ„ uppstĂ„r missförstĂ„nd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjĂ€lpning. I dagslĂ€get Ă€r det snarare sĂ„ att strömmen av information via e-mail till, till exempel tĂ„gtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom sĂ„ liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

I dagslÀget spenderar byggföretaget mer Àn hÀlften av intÀkterna pÄ inköp. Effektiv hantering av företagets leverantörer blir en viktig del av företagets strategi. Byggföretagen specialiserar sig och köper in fler tjÀnster för att kunna leverera, följden blir ett ökat beroende av leverantörer. Detta tyder pÄ att byggföretag i allt större grad mÄste sikta pÄ lÄngsiktiga öppna samarbeten. Inköp utförs dock huvudsakligen kortsiktigt och konkurrenssatt.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.

Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en ny tjÀnst pÄ Internet. TjÀnsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad deras grannar, kollegor och bekanta tjÀnade. Uppgifterna lÀmnades dessutom ut utan att de berörda nÄgonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lÀmnats ut. De första dagarna var intresset sÄ stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer besökte sajten varje dag.