Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur nÄgra webbyrÄer uppfattar de programmeringssprÄk, mÀrksprÄk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, frÀmst med avseende pÄ webbutveckling. Jag ville Àven ta reda pÄ vad webbyrÄerna anser om mÀrksprÄket XML och vad som kommer ske i framtiden inom omrÄdet Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyrÄerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemstÀllning intervjuade jag sju stycken webbyrÄer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De sprÄk som anvÀnds pÄ webbsidor Àr frÀmst HTML och olika script-sprÄk.- Standardisering av mÀrksprÄk Àr viktigt för företagen.- MÀrksprÄket XML kommer att anvÀndas först dÄ det blivit en pÄlitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och vÀxa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning sÄsom TV-n.- De flesta problem som uppstÄr vid utvecklingen av ny teknik Àr frÀmst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webblÀsare..

The aim with this study was to investigate the effects a change of manufacturing process would have on the mechanical properties of drill bits made of a WC/Co composite used for stone cutting. The method used today is sintering, where the material is heated in a conventional sintering oven. The other method was microwave sintering, where the material is heated by radiation in the microwave region. Also an investigation of the manufacturing cost were made.The main difference between the two heating methods is that the conventional way is a rather slow process and the microwave method is very fast. The material is also heated homogeniously in the method with mirowaves, aposed to the case with the conventional sintering where the material is heated from the outside in.This makes the material harder and more wear resistent.

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrden krÀver att sjuksköterskans kompetens stÀndigt utvecklas för att tillgodose patientsÀkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lÀrande, som Àr ett relativt nytt inlÀrningssÀtt. E-learning innebÀr att lÀrandet sker med hjÀlp av datorer via nÀtverk. Syftet med studien var att genom en sammanstÀllning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken instÀllning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.

Detta arbete handlar om informationskrigföring och hur det pÄverkar företag. Det Àr ett stort och komplext omrÄde, men det Àr högaktuellt och Försvarsdepartementet har en arbetsgrupp AgIW (1997) som ska försöka behandla Àmnet som helhet och hur det pÄverkar Sverige. Jag har valt att fokusera mig pÄ företag och min problemformulering lyder:1. Finns det svenska företag som har utsatts för informationskrigföring?2.

Vi lever idag i ett informationssamhÀlle dÀr mÀngden information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strÀvar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och dÀrför har begreppet ?IT-konsolideringar? kommit att bli ett populÀrt koncept. En konsolidering syftar till att förstÀrka ett företags IT-miljö och pÄverkar ofta de anstÀllda. DÀrför Àr det intressant att studera hur utvecklare arbetar med bestÀllare och slutanvÀndare vid en IT-konsolidering.

Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB Àr den avslutande delen pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid LuleÄ tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet Àr utfört under en projekttid pÄ 20 veckor Ät SoliferPolar AB. SoliferPolar AB Àr idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen Àr Dorotea, dÀr bÄde SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försÀljning av POLAR.

Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om IKT implementeras pÄ förskolorna, pÄ vilket sÀtt verktygen anvÀnds och om lÀroplansmÄlen som berör IKT omrÄdet följs. Fokus i undersökningen Àr pedagogernas syn pÄ anvÀndandet av IKT i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar utfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra förskolor. Av 53 utdelade enkÀter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det stÄr i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola.

Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkÀnts som en framgÄngsfaktor för företag. Med utgÄngspunkt i att Corporate Entrepreneurship Àr av ökande betydelse utreds hÀr i vilken mÄn detta Äterspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehÄllsanalys av VD-brev frÄn 21 svenska teknikföretag över en tioÄrsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fÄngats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förvÀntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting pÄ forskning och utveckling.

Sedan ett Är tillbaka pÄ företaget Elitkomposit AB pÄgÄr ett fordonsprojekt som syftar till att ta fram konstruktionsunderlag för en fyrhjulig miljöbil för tvÄ passagerare och hundra liter bagage. Bilen ska byggas huvudsakligen i kompositmaterial. Syfte och mÄl med arbetet Àr att presentera ett nytt sportigt karosskoncept som ska vara en blandning av ett segelflygplan, formel 1 bil och en stridslysten krÀfta. Förhoppningarna Àr att Elitkomposit kommer uppskatta den nya designen och anvÀnda sig av den nÀr dem senare tillverkar miljöbilen. Endast bilens exteriördesign kommer att formges och presenteras till Elitkomposit AB.

Syftet med den hÀr studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsomrÄdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gÀstinformation som möter konsumenternas behov. HÀr vill vi bidra med ett ramverk för en hÄllbar verksamhet i framtiden. Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer pÄ strategiska poster inom turismnÀringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gÀstkontakt dÀr allmÀn service efterfrÄgas. Studien har visat att turistbyrÄns roll Àr förÄldrad och att en teknisk revolution inom gÀstinformationens utveckling mÄste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer pÄ fysiska personer Àn digitala kÀllor, dock anvÀnder sig mÄnga av den nya tekniken av praktiska skÀl dÄ den Àr mer tillgÀnglig.

Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön fĂ„r slĂ€ppa ut börjar gĂ€lla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för fĂ€rjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen sjĂ€lvklar lösning pĂ„ hur fĂ€rjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, sĂ„ hur har de tĂ€nkt klara det? Hur sĂ„g fĂ€rjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle anvĂ€nda sig av?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen anvĂ€nds en kvalitativ metod. RĂ„data som varit till grund för slutsatsen har samlats in frĂ„n sju olika talespersoner för fĂ€rjerederier i Norden.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.

Vi har anvÀnt oss av ett produktivitetsmÄtt tillsammans med lönestatistik som Àr giltig för oktober 2009 som mottogs frÄn den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt anvÀnds för att förklara könslönegapet Àr dels humankapital dÀr kvinnors lÀgre utbildningsnivÄ och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvÀrde nÀr skillnaderna mellan mÀn och kvinnor vad det gÀller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lÀgre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat nÄgot mÄtt pÄ produktivitet varför det Àr svÄrt att uttala sig om vilken av teorierna som fÄr stöd i vÄr data. VÄrt mÄtt pÄ produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss Àven om produktivitetens betydelse för könslönegapet.