SammanfattningPå Scania används idag ett antal olika dokument som informationsbärare mellan olikaavdelningar. Ett av dessa dokument är teknisk specifikation. Teknisk specifikationuppkommer redan under förutvecklingsfasen, kallas då teknisk specifikations extract,inför nya projektet och har då som syfte att stötta projektets medlemmar medinformation. Informationen som dokumentet ger i denna fas är vad som skall producerasoch eventuellt vad som skall ersättas. Det uppkommer även som en publicerad variantoch är då ett grunddokument för organisationen som visar alla möjliga kundval Scaniakan erbjuda.Teknisk specifikations syfte och framtagningsprocess är något som ifrågasatts interntpå Scania.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka faktorer som gör teknisk kommunikation tillgänglig och lättförståelig. Det skulle leda fram till en läsvärd lathund för användare av ett nytt CMS-system. Arbetet har genomförts i samarbete med Telia, som är inne i ett förändringsarbete gällande sina informationssystem. De ska införa ett nytt så kallat PIM-system (Product Information Management), som ska innefatta ovan nämnda CMS-system och kommer innebära ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter för min berörda målgrupp. För att lösa problemet har jag tagit hjälp av en fokusgrupp och gjort en webbenkät. Jag har ställt mig frågor om vad teknisk kommunikation kan bidra med vid framtagning av ett instruerande material, samt i vilka syften användarna kan tänkas läsa den typen av material. Med hjälp av teorier och ovanstående metoder producerade jag ett förslag på hur lathunden kan se ut. Jag testade också förslaget på målgruppen för att få deras åsikter, i syfte att förbättra slutresultatet..

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Syftet med studien är att undersöka om man kan förutspå köp- och säljsignaler genom glidande medelvärde och volatilitet pa? den svenska aktiemarknaden.Denna studie utgår från en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvärde och volatilitet kombineras fo?r att visa de köp- och säljsignaler som uppstår mellan perioden 2007 till 2010.Studien baseras på vetenskapliga studier om glidande medelvärde och volatilitet. Den inkluderar även Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance.Empirin visar att kombinationen av glidande medelvärde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen.I studien framgår det att teknisk analys kan användas som ett analysverktyg vid aktiehandeln.

Uppsatsen är en analys av två indikatorer som används inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet säger att överavkastning inte kan genereras med hjälp av historisk kursinformation, vilket är vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger på. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utsträckning höll och att när avkastningen blev högre än en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivå. Vid en närmare granskning av resultaten framträdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte är förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis.

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget.

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

Syfte:Författarna ämnar beskriva hur teknisk analys fungerar medutgångspunkt i hur stort marknadsvärde ett bolag har. Ettdelsyfte är att bidra till den praktiska och teoretiskakännedomen om teknisk analys. Metod:För att uppfylla vårt syfte använder vi oss av en kvantitativmetod med en deduktiv ansats. Vi undersöker totalt 30bolag från OMX nordiska lista under en tioårsperiod (1997-2006), bolagen indelas i grupper baserade påmarknadsvärde och den tekniska analysen representeras avGlidande medelvärde, RSI och Stochastic. Resultat:Det kan statistiskt säkerställas att teknisk analys, i form avGlidande Medelvärde, fungerar bäst på Small-Cap bolagen,genom att resultera i högre avkastning än Buy & Holdstrategin.

Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan.För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ?Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat? (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led.

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhåller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en ämnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förväntningar som ställs på en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen åt framtida kvinnliga ledare inom området. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gällande sin åsikt i ämnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jämfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur på området. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare på högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgående och regelmässig än om det enbart fanns manliga chefer.

Bakgrundentar upp tidigare studier att intensiwårdspatienter utsätts kontinuerligt forstress, högaljudnivåer och störd sömn, som tillsammans kan leda till en utveckling av IVAsyndromet. Syftetmed studien var attkartlägga larmstarter från teknisk apparatur ochandrastörande  ljud på en intensiwårdsavdelning. Metoden var enobservationsstudie dagtid undertre  dagar på två intensiwårdssalar och larmstartsprotokoll användes, for attdokumentera varje larmstartfrån teknisk apparatur. En ljudnivåmätare användes ftir att få enuppskattningav decibel på larmstarter från  den tekniska apparaturen. Resultaten belyser attteknisk apparatursåsom respiratorer, stod for 262larmstarter (cirka 33yo),övervakningsutrustning sommäter invasivt blodtryck, for 175 larmstarter (cirka 22%o) och saturationlarm ftir143 larmstarter (cirka18o/o) av alla larmstarter i studien. Ett medelvärde påvisar0,72larmstarter perminut.