Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att hÀrleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och pÄ det viset klargöra samband, vilka kan underlÀtta för förstÄelse och omsÀttning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanstÀllning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet frÄn upplevelse till teknisk pÄverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka Àr avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i nÄgon mÄn kan pÄverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

This thesis is the result of the class Examensarbete, 15 credits of the mechanical engineering program at Halmstad University. The class represents the final part of the program with the aim to attain a Bachelor of Science. ItÂŽs a project made during the spring 2014 in collaboration with Alutrade AB and ScanBox Thermo Products AB.The assignment is to develop a new transportation trolley for ScanBox. The aim is to complement their range with a product that opens up to new markets. That set new demands for materials and also manufacturing- and assembly methods.

Problem: VÄr uppfattning om forskningslÀget kring smÄföretag och kompetens Àr att fokus frÀmst ligger pÄ smÄföretagens problem med att fÄ tillgÄng till och utveckla kompetens. Samtidigt gÄr det inte att bortse frÄn att det redan finns mycket kompetens i smÄföretag. En ökad förstÄelse kring denna kompetens tror vi kan gynna bÄde smÄ och stora företag. Framförallt tror vi att mindre företag just pÄ grund av begrÀnsade resurser kan ha en bÀttre förmÄga att utnyttja den kompetens som redan finns. Det Àr emellertid fÄ studier som granskar hur kompetens i smÄföretag kan synliggöras.

Det talas ofta om hur viktigt det Àr att involvera anvÀndarna i en systemutvecklingsprocess. AnvÀndarnas medverkan ska bidra till bÀttre system bÄde i teknisk synpunkt och i anvÀndarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat pÄ olika resultat om huruvida anvÀndarmedverkan bidrar till systemframgÄng eller inte.Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda pÄ varför en del studier visar pÄ att anvÀndarmedverkan ökar systemframgÄngarna medan andra inte visar pÄ detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie dÀr olika empiriska undersökningar har jÀmförts..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] Àr en pandemi och ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Vidare Àr HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer Àr i behov av regelbundna kontroller under en lÀngre livsperiod. Kommunikationen mellan vÄrdpersonal och HIV-positiva individer Àr en viktig aspekt för att frÀmja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd frÄn vÄrdpersonal.

Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lÀrare ansÄg att elever bör ha i slutet av Är 3. Studien inleddes med en innehÄllsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och lÀromedel. Dessa analyserades utifrÄn lÀroplanens syn pÄ kunskap.  Sedan anvÀndes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkÀtundersökning bland lÀrare i Är 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i lÀromedlen var mÄnga och varierade, vilket visade att kursplanen lÀmnat ett stort tolkningsutrymme för lÀromedelsförfattare. EnkÀterna visade att de typer av kunskaper som lÀrarna vÀrderade högst var fÀrdigheter följt av fakta, förstÄelse och förtrogenhet..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara hur processen av att omvandla en invention till en innovation kan se ut. Detta genom att granska de olika steg som lyfts fram som centrala inom existerande teorier kring innovationsprocesser. Vidare syftar vi till att utifrÄn dessa teorier undersöka om de fullt ut kan anvÀndas för att förklara ett företags fall eller framgÄng vid en innovationsprocess. Metod: Vi har utfört en abduktiv fallstudie dÀr vi samlat primÀrdata dels genom personliga intervjuer, dels via telefonintervjuer. SekundÀrdata kommer frÄn internet i form av de berörda företagens officiella hemsidor, samt presentationsmaterial frÄn företaget True.

KlimatförÀndringarna har en stor pÄverkan pÄ de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer Àn vad som tros vid en första tanke. I dagslÀget fÄr dessa valar utstÄ stora utmaningar som troligenkan komma att förvÀrras i framtiden om inte isens smÀltande kan bromsas. En del av utmaningarna innebÀr att valarna mÄste genomgÄ stora förÀndringar för att överleva, vilket innebÀr att deras förmÄga att anpassa sig spelar en stor roll. MÀnniskans jakt pÄ valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fÄngstkvoter och vem som fÄr jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det Àr en art som Àr kÀnsligare Àn mÄnga andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvÀrmningen har pÄ den arktiska miljön.I dagslÀget har en del effekter pÄ valarna blivit synliga sÄsom Àndrade migrationsvanor och ökad predation.

Detta Àr en utvÀrdering av hur vÀl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeÄ universitet. Empirin Àr samlad med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förÀndrats genom historien gÄr det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagslÀget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiÀrer börjar stÀlla krav pÄ att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? Àr det intressant att se hur vÀl Open Access mottagits av forskare eftersom det Àr de som stÄrför sjÀlva produktionen av materialet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad eleverna anser viktigt i Àmnet idrott och hÀlsa i gymnasiet nu och i framtiden. För att undersöka detta delades reflektionsunderlag ut till elever i fyra klasser. En utav dessa klasser tillhörde idrottsprogrammet, det urvalet gjordes för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de som lÀser ett idrottsprogram och de som lÀser ett ?vanligt gymnasieprogram. För ge ytterligare djup till uppsatsen anvÀnds socialisation och habitus samt teorin ?Self-determinaiton Theory and the Faciliation of insintric motivation, Social development and Well- being?.