Sökresultat:
901 Uppsatser om Teknisk anläggning - Sida 24 av 61
Klimathall i Norrbotten: En jÀmförande studie av platser i biltestregionen
I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.
Exteriört designkoncept av husvagn för SoliferPolar AB: Exteriört designkoncept av POLAR 560 för SoliferPolar AB
Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB Àr den avslutande delen pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid LuleÄ tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet Àr utfört under en projekttid pÄ 20 veckor Ät SoliferPolar AB. SoliferPolar AB Àr idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen Àr Dorotea, dÀr bÄde SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försÀljning av POLAR.
Socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet
Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.
Implementering av IKT i förskolan : Pedagogernas syn pÄ implementeringen
Syftet med arbetet Àr att undersöka om IKT implementeras pÄ förskolorna, pÄ vilket sÀtt verktygen anvÀnds och om lÀroplansmÄlen som berör IKT omrÄdet följs. Fokus i undersökningen Àr pedagogernas syn pÄ anvÀndandet av IKT i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar utfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra förskolor. Av 53 utdelade enkÀter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det stÄr i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola.
Extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship
Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkÀnts som en framgÄngsfaktor för företag. Med utgÄngspunkt i att Corporate Entrepreneurship Àr av ökande betydelse utreds hÀr i vilken mÄn detta Äterspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehÄllsanalys av VD-brev frÄn 21 svenska teknikföretag över en tioÄrsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fÄngats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förvÀntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting pÄ forskning och utveckling.
Exteriördesign av miljöbil
Sedan ett Är tillbaka pÄ företaget Elitkomposit AB pÄgÄr ett fordonsprojekt som syftar till att ta fram konstruktionsunderlag för en fyrhjulig miljöbil för tvÄ passagerare och hundra liter bagage. Bilen ska byggas huvudsakligen i kompositmaterial. Syfte och mÄl med arbetet Àr att presentera ett nytt sportigt karosskoncept som ska vara en blandning av ett segelflygplan, formel 1 bil och en stridslysten krÀfta. Förhoppningarna Àr att Elitkomposit kommer uppskatta den nya designen och anvÀnda sig av den nÀr dem senare tillverkar miljöbilen. Endast bilens exteriördesign kommer att formges och presenteras till Elitkomposit AB.
Framtidens GÀstinformation : -En studie för att utveckla funktionell gÀstinformation som möter gÀsternas behov i Destination Vemdalen
Syftet med den hÀr studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsomrÄdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gÀstinformation som möter konsumenternas behov. HÀr vill vi bidra med ett ramverk för en hÄllbar verksamhet i framtiden. Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer pÄ strategiska poster inom turismnÀringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gÀstkontakt dÀr allmÀn service efterfrÄgas. Studien har visat att turistbyrÄns roll Àr förÄldrad och att en teknisk revolution inom gÀstinformationens utveckling mÄste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer pÄ fysiska personer Àn digitala kÀllor, dock anvÀnder sig mÄnga av den nya tekniken av praktiska skÀl dÄ den Àr mer tillgÀnglig.
Mo?rningsprocessen i no?tko?tt och en kartla?ggning av mo?rningsmetoder i praktiken
Studiens syfte var att genom litteraturstudier underso?ka mo?rningsprocessen i no?tko?tt samt studera hur vakuummo?rning, ha?ngmo?rning samt mo?rning i Tublin mo?rningspa?se pa?verkar no?tko?ttets a?tkvalite?. Studien innefattar ocksa? intervjuer da?r syftet med dessa var att kartla?gga vilka mo?rningsmetoder som idag tilla?mpas hos svenska sma?skaliga slakterier/ styckningsanla?ggningar.
Av det no?tko?tt som idag produceras i Sverige a?r variationen i kvalite? stor. Konsumenten kan da?rfo?r inte garanteras ett no?tko?tt med liknande egenskaper vid varje inko?pstillfa?lle, trots att ko?ttet kommer fra?n samma typ av styckningsdetalj.
Nordiska fÀrjerederiers lösning pÄ det nya svaveldirektivet
Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Ăstersjön och Nordsjön fĂ„r slĂ€ppa ut börjar gĂ€lla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för fĂ€rjerederierna som trafikerar inom SECA i Ăstersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen sjĂ€lvklar lösning pĂ„ hur fĂ€rjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, sĂ„ hur har de tĂ€nkt klara det? Hur sĂ„g fĂ€rjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle anvĂ€nda sig av?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen anvĂ€nds en kvalitativ metod. RĂ„data som varit till grund för slutsatsen har samlats in frĂ„n sju olika talespersoner för fĂ€rjerederier i Norden.
Sa du teknik? : En undersökning av problem och möjliheter kring teknik för yngre Ärskurser
Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.
Polisutbildningen : Historik och Framtid
Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.
Spelar kön fortfarande roll? : Löneskillnader bland professorer pÄ en teknisk högskola
Vi har anvÀnt oss av ett produktivitetsmÄtt tillsammans med lönestatistik som Àr giltig för oktober 2009 som mottogs frÄn den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt anvÀnds för att förklara könslönegapet Àr dels humankapital dÀr kvinnors lÀgre utbildningsnivÄ och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvÀrde nÀr skillnaderna mellan mÀn och kvinnor vad det gÀller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lÀgre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat nÄgot mÄtt pÄ produktivitet varför det Àr svÄrt att uttala sig om vilken av teorierna som fÄr stöd i vÄr data. VÄrt mÄtt pÄ produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss Àven om produktivitetens betydelse för könslönegapet.
Det handlar om detaljer : En bok om att bygga ett varumÀrke och att göra en första kollektion
Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MĂlet var att pĂ examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocksĂ vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vĂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.
Den Nya E-boken - En studie om e-bokens anvÀndning och potential
Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.
Sjuksköterskors uppfattningar ominformationssÀkerhet : en kvalitativ intervjustudie
Inom hÀlso- och sjukvÄrden hanteras kÀnslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och dÀrmed bli mer lÀttillgÀnglig. AnvÀndarna av informationssystemen kan vara en sÀkerhetsrisk. Metoderna som anvÀnds vid intrÄngsförsök inriktas alltmer pÄ att involvera mÀnniskor istÀllet för att enbart anvÀnda sig av teknik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssÀkerheten för digitalt lagrad patientinformation.Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anstÀllda pÄ ett sjukhus i vÀstra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrÄng och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen.