Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

BIM (Byggnadsinformationsmodellering) används idag regelbundet inom byggsektorn. Det genererar bättre kostnadseffektivitet, samordningsprocessen blir effektivare och kvalitén ökar.BIM programmen som är bland de mest använda idag är Revit och Tekla, de är så kallade byggnadsinformationsmodelleringsprogram.Syftet med arbetet är att skapa en bättre bild av vilket program som är bäst utvecklat för just tillverkningsritningar.Den metoden som har använts under denna rapport är en fallstudie. Detta för att få en bra bild av programmen och att jämförelsen av ritningsgenereringen har tillverkats från samma grund.Jag har avgränsat mig till att jämförelsen mellan framtagning av tillverkningsritningar. Vid framtagningen kommer jag bara att använda mig av grundutförandet av båda programmen.Den största skillnaden som framkommer är att Tekla är mycket längre fram i tillverkningsritningsfunktionen än vad Revit är. Det krävs mindre manuella moment i Tekla än i Revit för att få fram samma kvalitét på ritningarna.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch där många allvarliga olyckor inträffar. Skanska Sverige AB arbetar hårt med att minska antalet olyckor och säkerhetsarbete är något de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts på uppdrag av Skanska Värmland. Syftet var att ge förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen.Underlag till rapporten är en teoristudie om hur Skanska arbetar med säkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det är även en intervjustudie, där säkerhet och säkerhetsarbete diskuterats med anställda på olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket.Rapporten belyser de problem som finns gällande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.

I min uppsats vill jag undersöka vad det är som gör att man återvänder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrändhet och de har alla varit långtidssjukskrivna, men har idag återvänt delvis eller helt. Dessa kvinnor är samtliga socialarbetare i 46-60 års ålder. Jag har även intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tänker och vad de kan göra för att påverka den sjukskrivna att återvända. Medaktörerna är arbetsgivaren och personalchefen från socialförvaltningen, samt försäkringskassan och företagshälsovården.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Sveriges totala energianvändning uppgick år 1970 till 457 TWh medan den idag är uppe i 600 TWh. Det visar hur kraftigt vår användning har ökat den senaste tiden och att vi nu bör göra något åt detta genom att energieffektivisera hela kedjan från produktion till användning. En undersökning som fastighetsbolaget ICA Fastighet AB genomfört visar på en genomsnittlig energianvändning bland livsmedelsbutiker på 421 kWh/m2,år. ICA Kvantum Kronoparken i Umeå har en specifik energianvändning på 658 kWh/m2,år vilket gör att butikens användning är hög och över medelvärdet.Projektets syfte är att utföra en fallstudie på ICA Kvantum Kronoparken i Umeå genom att kartlägga den totala energianvändningen utifrån utvalda användningsområden. Vidare skall olika alternativ till värmekälla undersökas för att byta ut den värmepanna som förser fastigheten med värme idag.Fastigheten har idag en total energianvändning på 2 237 MWh/år och en total uppvärmd yta på 3 400 m2.

Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ?tysta revolutionen? har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda.

Viral marknadsföring har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat då många har insett fördelar med att kommunicera sitt varumärke via sociala medier. Idag kan ett budskap spridas oerhört snabbt via olika kommunikationskanaler och därmed skapa en "snackis", vilket naturligtvis är ett önskvärt läge för företagen. Det innebär dock inte att denna spridning är lätt att uppnå. För att ett innehåll ska bli viralt måste det helt enkelt förtjänas. Termen "viral marknadsföring" och därmed dess användning kan upplevas som tvetydig då några anser att det är möjligt att i förväg utforma en viral kampanj medan andra menar att det aldrig i förväg går att veta om någonting kommer att bli viralt eller ej.Idag flyter även vår fysiska yta samman med den digitala vilket skapar en dynamisk miljö som företag är verksamma inom och som vidare leder till att det krävs ett nytt förhållningssätt för att kunna möta denna dynamik.

Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Idag är det svårt att bortse från alla de förändringar som skett kring musikproduktion i allmänhet och skivproduktion i synnerhet. Den klassiska rollindelningen som funnits kring själva inspelningsprocessen förmodas då också vara i förändring. Med detta som utgångspunkt och med en verklig skivinspelning som grundstomme kretsar denna rapport.Syftet är att studera personer och roller vid en inspelning och formuleras i rapportens frågeställning som lyder: Hur förändras de kreativa rollerna vid en skivinspelning under inspelningsprocessen samt hur visar sig rollerna i diskussioner och beslut kring det kreativa arbetet?Rapporten är uppdelad i en inledande litteraturstudie kring verksamheter och dess roller vid en skivinspelning. Genomförandet beskriver den enkät samt de observationer som genomfördes före, under, och efter inspelningen med utgångspunkt i litteraturstudierna.

Årligen genomför den svenska polisen en mängd kroppsvisitationer, var och en med ett specifikt syfte. Under vår tid på polisutbildningen vid Umeå Universitet har många frågor framkommit kring de gällande bestämmelserna kring kroppsvisitationer. Syftet med arbetet är att tydliggöra för vilka regler och eventuella begränsningar som var polisman kan komma att ställas inför i sin tjänst då denna skall kroppsvisitera en person. Detta har gjorts genom inhämtande och analyserande av de främst väsentliga lagar som berör polisens företagande av kroppsvisitationer. Studier av personalansvarsnämndens beslut har genomförts och även kontakt med Justitieombudsmannen samt Justitiekanslern har tagits med anledning av vilka beslut för vägledande praxis som gjorts.

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Metso Dynapac AB i Karlskrona. På deras asfaltsvältar finns idag olika modeller av körspakar. De har samma grundfunktion och bör kunna samordnas till ett gemensamt reglage. Detta ger möjligheter att använda rationell tillverkningsmetod p.g.a. volymen.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram.