Det här arbetet handlar till stor del om huruvida Teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/Teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Denna uppsats är skriven höstterminen 1997, då ett nytt läromedel började utvärderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och Teknikundervisning i de lägre årskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lärarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och är framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvärderingen av STC har läromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla).

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förkunskaper elever kan förväntas ha i rit- och skissteknik när de börjar gymnasiet. Jag har därför undersökt hur området behandlas på grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad står det i grundskolans styrdokument, vad står det i läroböckerna, och vad säger lärarna, om rit- och skissteknik. Utifrån det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt två läromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har också genomförts, med fyra tekniklärare som undervisar på högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom ritteknik.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik.

AbstractIn this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls.The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves.The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology.One of the schools has a film project.

Regeringen satsar på entreprenörskap i skolan, utgångspunkten är att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lärande och liv (Palander, 2011). Således är det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgångsläge i ovanstående citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhållningssättet kan gestaltas i Teknikundervisningen för årskurs F-3.Arbetet innehåller bland annat en forskningsbakgrund, där doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfält.

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för Teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiskamoment som genomförs där.De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för Teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av Teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt Teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.