DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillÄta symbolhanterande rÀknare pÄ nationella prov i matematik för alla gymnasieelever frÄn höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften NÀmnaren.Prototypen till en ny symbolhanterande rÀknare testades i sju ?pilotklasser? vid fyra svenska gymnasieskolor frÄn december 2006. Jag har följt tvÄ av dessa klasser t.o.m.

Vad Àr det egentligen i naturen som pÄverkar Àldres hÀlsa och hur pÄverkar det? Vilka faktorer Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljön vid ett Àldreboende? Detta Àr de första tvÄ frÄgestÀllningarna som besvaras i denna kandidatuppsats. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa, och som dÄ Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljöer kring Àldreboenden. Resultatet frÄn litteraturstudien har anvÀnts till ett förslag med förÀndringar pÄ utemiljön vid Àldreboendet Vidablick i Ronneby. Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgÀnglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. Àr viktiga i utemiljön kring Àldreboenden dÄ de leder till kÀnsla av trygghet, social gemenskap och det underlÀttar för Àldres orientering i bÄde tid och rum..

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

MI (Motivational Interviewing) Àr en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förÀndringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhÀlsovÄrd ska anvÀnda evidensbaserade metoder i det hÀlsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste Ären. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hÀlsolÀge avseende ohÀlsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att pÄverka dessa. Syftet med studien Àr att undersöka skolsköterskors anvÀndning av MI i sitt omvÄrdnadsarbete med gymnasieelever.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

En webbapplikation för analys och administration av webbenkÀter har designats och implementerats. Dess syfte Àr att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhÄllbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfÀrdat kravspecifikationen för applikationen. HÀnsyn har tagits till aspekterna webbenkÀtdesign och under-hÄllbarhet av mjukvara. UnderhÄllbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkÀter har studerats.