Innehåll: Peer-to-peer är idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server är en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.Syftet med rapporten är att se om det finns intresse bland företagen att använda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna användas..

Bakgrunden till vår studie är att naturvetenskap och teknik fått större plats i förskolans läroplan samtidigt som studier visat på att det finns brister i arbetet med dessa ämnen på skolor och förskolor. Syftet med studien var att få syn på likheter och skillnader i hur fyra förskollärare, från en ämnesinriktad och en traditionell förskola, ser på naturvetenskap och teknik samt arbetssätt och ämneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen har fokus på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns är att förskollärarna anser att grunden för barns lärande är ett utforskande och undersökande arbetsätt i samspel med barn och vuxna.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som är en arbetsmetod inom NO-Teknik (åk1-6). Konceptet bygger på elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, främst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var även att ta reda på om skillnader i förståelse förelåg mellan elever som arbetar enligt modellen och sådana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i två klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och två klasser som arbetar på annat sätt, samtliga i årskurs 6.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lärarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. Lärarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 och innehåller frågor om tekniken i vardagen som kan ställas av två mjukbjörnar, Nelli och Nalle. Utifrån dessa frågor så framställdes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild fråga. I handledningen så beskrivs det på vilket sätt pedagogerna kan arbeta med frågorna.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen..

Near Field Communication (NFC) är en teknik som möjliggjort utvecklingen av vardagliga betalningar med hjälp av mobiltelefonen. I Sverige är betalningar med NFC-tekniken i mobiltelefoner fortfarande i introduktionsfasen. För att denna teknik ska ha möjlighet att fungera som ett komplement till redan befintliga betallösningar, granskas därför möjligheten för NFC-teknik som betallösningsmetod med inriktning på säkerhetsaspekter.Syftet med uppsatsen är att granska säkerhetsaspekter för NFC-teknik som mobil betallösningsmetod samt analysera dessa aspekter för att få djupare kunskap för NFC-teknologins möjligheter. Kunskapen har erhållits genom en litteraturstudie samt kompletterande av en intervju för att få bredd i informationsbehandlingen.Resultatet av studien visar att NFC-teknologin som betallösningsmetod kan påverkas av ett antal säkerhetsaspekter. För att NFC-tekniken skall nå en bredd i marknaden måste flertalet aktörer samarbeta för en standardisering i användandet av tekniken..