Sökresultat:
2537 Uppsatser om Teknik och vćrdmiljö. - Sida 28 av 170
Analys av molntjÀnster utefter prestanda, sÀkerhet och integritet
NÀr tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptÀcktes var det en teknik som krÀvde att en anvÀndare införskaffade hÄrdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pÄgrund av en otillrÀcklig internetanslutning. I dagens moderna samhÀlle Àr tillgÄng till fiberanslutning stor och kostnaden lÄg vilket har lett till att antal hushÄll med fiber fortsÀtter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvÀndare, detta i form av molnlagring.Det hÀr examensarbetet undersöker prestanda, sÀkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos tvÄ olika molntjÀnster.
Effektiviserad sortering av blandat avfall- Idag och i framtiden
Avfall som inte sorteras av privatpersoner eller företag levereras till avfallsanlÀggningar dÀr det sorteras för att öka vÀrdet och skapa avsÀttning för avfallet. Idag sker sorteringen av blandat avfall pÄ Ragn Sells manuellt med grÀvmaskin vilket Àr kostsamt. Kostsam sortering leder dessutom till lÄg sorteringsgrad. Det hÀr arbetet syftar till att undersöka hur sorteringen kan ske pÄ ett mer effektivt sÀtt för att möjliggöra en lönsammare sortering och högre sorteringsgrad. Detta kan ske genom att effektivisera dagens metoder men arbetet undersöker ocksÄ vilken ny teknik som kan anvÀndas samt hur vÀl den lÀmpar sig för ÀndamÄlet. Arbetet behandlar effektivisering i tre tidsperspektiv: vad som skulle kunna förbÀttras redan imorgon, vad som skulle kunna ske inom ett par mÄnaders tid samt vad som kan komma att vara aktuellt om ett par Är.
Robust optimering vid design av telekommunikationsnÀtverk
Detta examensarbete har utförts pÄ och i samarbete med ITN, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, vid Linköpings Universitet. ProblemstÀllningen hÀrrör frÄn tidigare projektsamarbete mellan Linköpings Universitet, Telia AB och Ericsson. Uppgiften bestÄr i att ta fram en optimeringsalgoritm som anvÀnder sig av ett nytt angreppssÀtt genom att försöka minska osÀkerheten pÄ indata..
Termovillan ? SjÀlvuppvÀrmande enfamiljshus med stora fönsterytor
Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett
enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors
krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att
designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och
berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som
anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar,
fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt
ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med
olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under
olika tider pÄ Äret.
Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr
möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr
sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven
uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.
AnvÀndarperspektiv pÄ systeminförande inom sjukvÄrden - införande av e-recept pÄ universitetssjukhuset i Malmö
Bakgrund till studien ges dels i en genomgÄng av hur IT-stöd och systemutveckling inom vÄrd och omsorg fungerar, dels framvÀxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept Àr en prioriterad frÄga i den Nationella IT-strategin. Dess framgÄngsrika genomförande pÄ alla nivÄer och att anvÀndandet av e-recept Àr vÀrldsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förstÄelse för de faktorer ur ett anvÀndarperspektiv som lett fram till detta framgÄngsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och anvÀndbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som Àr centrala i införandet.
Entreprenöriellt förhÄllningssÀtt i teknikundevisningen för Ärskurs F-3 : En studie av lÀrares resonemang
Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.
Analys av lÀmplighet för anvÀndning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet
Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ăkade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.
Inkomstskillnader mellan högutbildade - en jÀmförande studie av svenskfödda och utlandsfödda
Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).
FörutsÀttningar för IKT i skolan: En kommunstudie om lÀrares syn pÄ en anpassad lÀromiljö
Dagens digitala teknik utvecklas stÀndigt och de digitala resurser som finns tillgÀngliga i skolorna gÄr ocksÄ igenom en förÀndringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förÀndringar som pÄgÄr i samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de förutsÀttningar som lÀrare anser sig ha för att anvÀnda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i Ärskurserna 4-6 i LuleÄ Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lÀrare i mer Àn hÀlften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fÄtt fram att lÀromiljöns utformning pÄverkar de förutsÀttningar som lÀraren har för att anvÀnda IKT i sin undervisning.
Rörelseanalyssystem
Idag ses ett ökat intresse för anvÀndandet av rörelseanalys inom olika sammanhang t.ex. övervakning, dataspel och diagnostisk undersökning av personers rörelsemönster med mera. Optisk rörelseanalys Àr den teknik som finns mest idag, men de systemen Àr dyra och saknar lÀmplig mjukvara för klinisk anvÀndning.En forskargrupp vid centrum för medicinsk teknik och strÄlningsfysik (CMTS) forskning och utvecklings avdelning (MT-FoU) vid Norrlands universitetssjukhus har sedan 2007 jobbat med en produktidé som bygger pÄ att skapa ett nytt mobilt system för rörelseanalys som kan anvÀndas i medicinska undersökningar. Ett Arduino pro mini kort samt ett 9-axligt prototypkort som bestÄr av MPU-6000 och en magnetometer HMC5883L Àr anskaffat för att tillverka ett system i detta syfte.Syftet med projektet har varit att skapa ett verktyg som kan samla in rörelsemönster för att sedan presentera resultatet i ett diagram. Systemet skulle kunna samla in data frÄn en sensor som inkluderar en 3D-accelerometer ett 3D-gyroskop och en 3D magnetometer för att dÀrefter skicka det vidare till en dator dÀr mÀtdata presenteras visuellt och sparas undan i en textfil.En viktig detalj att ta hÀnsyn till vid konstruktionen av det nya systemet var att konstruktionen gjordes med hjÀlp av billiga standardkomponenter och kretskort.
Fingerstyrka mot toppen
KlÀttring Àr en vÀxande sport som krÀver jÀmn balans av styrka, teknik och psyke. I dagslÀgetsker klÀttertÀvlingar och de hÄrdaste utomhuslederna pÄ branta överhÀngande vÀggar med smÄgrepp. God fingerstyrka Àr nödvÀndigt att ha nÀr klÀttring utövas för att kunna hÄlla sig kvar igreppen, som bestÄr av lister, pÄ vÀggen. DÄ dessa lister tas anvÀnds en greppteknik somkallas för crimpteknik. Det gÄr att hÄlla i listen i denna teknik med tre olika positioner, closedcrimp, open crimp och open hand.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga skillnader mellan olika test av prestationsförmÄga ochcrimputhÄllighet, undersöka vilken crimpposition som gÄr att hÀnga lÀngst i samt utforskakorrelationen hÀngtid i crimp med styrkeövningar.TjugotvÄ manliga klÀttrare rekryterades och indelades efter inrapporterat personbÀsta i tregrupper (elit, avancerad och normal).
KvalitetssÀkring med hjÀlp av ny teknik inom Àldreomsorgen : En kvantitativ studie om hemtjÀnstpersonalens erfarenheter och uppfattningar av Smith-systemet
Syftet med denna studie var att undersöka hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssÀkringssystem. Vi var intresserade av hemtjÀnstpersonalens kunskaper om kvalitetssÀkringssystemet samt vad systemet hade Ästadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frÄgan om kvalitet kan mÀtas med anvÀndning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förÀndra, utveckla och förbÀttra Àldreomsorgen. En kvantitativ metod anvÀndes med enkÀtformulÀr.
V?LF?RDSTEKNIK I PRAKTIKEN: En studie om hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till digitala hj?lpmedel.
V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner
(SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre
arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r
att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig
v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning,
kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och
omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden.
F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par
dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.
FörÀndringsarbetet i organisationer
Vi lever i en vÀrld dÀr förÀndringar stÀndigt sker vare sig det gÀller individen eller naturen, men Àven organisationer mÄste göra förÀndringar för att anpassa sig efter miljön i sin omgivning. Vi befinner oss i en högteknologisk tid, alltmer företag anvÀnder modern teknik för att generera konkurrensfördelar. Vi anser att förÀndringsprocesser sker olikartat beroende pÄ olika bakomliggande faktorer som vi kommer fram till i uppsatsen..
Operationssjuksköterskors upplevelser av risker med att utsÀttas för blodburen smitta
Syftet med detta arbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av risken med att utsÀttas för blodburen smitta. Sju intervjuer ggenomfördes med operationssjuksköterskor vid tvÄ sjukhus. De analyserades medelst manifest kvalitativ innehÄllsanalys med ett kodningssystem baserat pÄ ett induktivt arbetssÀtt. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara professionell, att förbereda sig mentalt, att för- och efterarbete Àr tidskrÀvande, att kÀnna rÀdsla samt att det Àr svÄrt att följa rutiner. Resultatet visade att operationssjuksköterskors professionella förhÄllningssÀtt inte Àndrades dÄ patienterna bar pÄ blodburen smitta.