Sökresultat:
2736 Uppsatser om Teknikämnet imorgon - Sida 58 av 183
Kvinnor med adhd och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa! En intervjustudie med narrativ ansats ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit
hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r
kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med
vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.
MĂ€tning av akustiska parametrar i olika lokaler
Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur en akustisk mÀtning gÄr till. MÀtningarnas resultat anvÀnds för att se om lokalen uppfyller de krav som stÀlls pÄ de olika parametrarna för lokalens ÀndamÄl. Parametrarna Àr efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sÄdan mÀtning krÀvs bÄde teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi lÀste i en hel del litteratur om Àmnet akustik och hur man genomför en akustisk mÀtning. Vi gjorde ett antal mÀtningar i olika lokaler pÄ skolan, lokalerna som vi valde att mÀta i var konsertsalen och studion.
Utveckling av applikation för android-plattformen : Förenklad medicinering genom ny teknik
The objective of this project was to develop an application for mobile phones using the Android operating system. The main goal was, with the help of GPS, to pinpoint locations, measure distance traveled and illustrate the progress on a map. Functionalities for just showing the map, fetching addresses and saving to a database was also implemented. The result of the work was a proper application, called MeasureApp, that fulfills the goals set in the planning stages of the project. MeasureApp can be used to measure distances where accuracy is not a main factor, i.e walks or runs.
Spindeln mellan teknik och mÀnniska : En studie om hur interaktionsdesigner beskriver sitt yrke
In this bachelor thesis we have studied how interaction designers describe their profession. The research material is based on nine interviews with interaction designers. Questions cover areas such as interaction design tasks, what abilities they consider important, how they describe their relationship to the users, and cooperation with colleagues. We have analyzed the results using key terms such as habitus, field, and capital, as described by sociologist Pierre Bourdieu. The interviewees express humanistic views, and ask for more cooperation between interaction designers, as well as other people within the field of IT production.
Varför vÀlja att studera naturvetenskap och teknik i gymnasiet?
Syftet med min undersökning Àr att belysa varför sÄ fÄ ungdomar vÀljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen.
Mitt syfte kan ÄskÄdliggöras i tvÄ konkreta frÄgestÀllningar:
1. Varför vill sÄ fÄ elever studera naturvetenskap och teknik pÄ gymnasiet?
2. Ăr det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickor i det hĂ€r avseendet?
För att belysa mina frÄgestÀllningar utarbetade jag en enkÀt som besvarades av 74 elever i Är nio i en skola i SkÄne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolÄr.
Mina resultat kan sammanfattas enligt följande:
? De flesta elever som vÀljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner krÀver dessa program.
? De naturvetenskapliga skolÀmnena upplevs inte som sÀrskilt intressanta.
? Vissa ÀmnesomrÄden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta.
? BÄde pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig.
? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.
KonstnÀrer och ingenjörer i samarbete
Denna uppsats vill beskriva tvÄ olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnÀrer och vetenskapsmÀn. Olika hÀndelser frÄn dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebÀr verksamheten nÄgonting nytt pÄ i alla fall i organiserad form. Det andra Àr att stÀlla E.A.T. och ASCI mot den linjÀra spridningsmodellen.
Framtida förtöjningsanordningar : Kan trossar i framtiden vara nÄgot i det förflutna
Under de senaste Ären har svenska hamnar behövt ta stÀllning till ett antal nya produkter pÄ marknaden som pÄstÄr sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det hÀr arbetet undersöker de resonemang som företrÀdarna för svenska hamnar har anvÀnt nÀr de har diskuterat investeringar i sÄdana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda pÄ dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrÀdarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna Àr positivt instÀllda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osÀkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har Àn sÄ lÀnge förhindrat dem frÄn att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framtrÀdande argumenten mot att investera Àr att investeringskostnaden Àr för hög i förhÄllande till förtjÀnsten samt att det Àr hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .
Teknologins utveckling och kommersiella vÀrden i butik ? Detaljisters syn pÄ modebutikers utveckling.
Utvecklingen av modern teknologi gÄr framÄt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med bÄde emotionella och funktionella shoppingvÀrden. Internetbutikerna lockar med deras tillgÀnglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har Àven börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom anvÀndning av surfplattor i butikerna; vilket har banat vÀg för omnichannel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar gÄr att kombinera med den fysiska butikens företrÀden i sÀljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.
Konduktiv laddning av elfordon
Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.
Verifieringsinformation : En kvalitativ studie
Den hÀr rapporten handlar om hur en optimal nivÄ pÄ verifieringsinformation i kontrakt skall uppnÄs. NÀr kontrakten skrivs finns begrÀnsad information framme. Det finns kundkrav men systemkonstruktionen Àr inte faststÀlld. Radarsystem Àr vÀldigt komplexa produkter vilket leder till att det Àr mÄnga Är mellan kontrakt och slutleverans. Under tiden utvecklas ny teknik som kan leda till att konstruktionen behöver Àndras.
Den fria leken i byggrummet : en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning
Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.
ATT ST?RKA PERSONER SOM INTE ORKAR Arbetsterapeuters resonemang om meningsfulla aktiviteter vid mental fatigue
Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i
vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar
det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att
hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.
Teknik kontra anvÀndbarhet - vad pÄverkar utvecklingen? : En jÀmförelse av programmen Avid Media Composer 5.5 och Final Cut Pro X
Denna uppsats Àr en undersökning och en jÀmförelse av redigeringsprogrammen Avid Media Composer och Final Cut Pro X. UtgÄngspunkten i analysen Àr anvÀndbarhet och anvÀndaren. Saker som tas upp och diskuteras Àr teknikutvecklingen och konkurrensen mellan redigeringsprogrammen. Den historiska aspekten presenteras och förklaras för att lÀgga en grund till hur det ser ut i dagslÀget. NÄgra av de sakerna som jag kommer fram till Àr att teknikutvecklingen ofta sker pÄ anvÀndbarhetens bekostnad och att anvÀndaren ofta mÄste anpassa sig efter tekniken.
Urinseparerande avloppssystem - En utvÀrdering med hÀnsyn till teknik, ekonomi, anvÀndbarhet och drifterfarenhet
This paper deals with the use of Internet at Swedish public libraries. The author asks whether public libraries should or should not limit access to information available on the Internet. Starting from the American discussion, concerning Internet at public libraries, the author shows the Swedish attitudes. The paper demonstrates that many Swedish public libraries have adopted rules forbidding retrieval of certain kinds of information, such as hard-core pornography and racist propaganda. The persons in charge of such actions claim that public libraries should provide high-quality educational literature and should not spread mass-produced, provocative information.
Teknik eller interpretation : Fyra sÄngpedagogers syn pÄ balansen i undervisningen
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lindrigt utvecklingsstördas förÀldraförmÄga och vilka stöd- och hjÀlpinsatser samhÀllet har att erbjuda dessa förÀldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att förÀldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar kan innebÀra svÄrigheter att tillfredsstÀlla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator pÄ vuxenhabiliteringen samt tvÄ socionomer pÄ en öppenvÄrdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar pÄ olika sÀtt brister i sin förÀldraförmÄga. Detta innebÀr att det krÀvs kontinuerliga stöd- och hjÀlpinsatser frÄn samhÀllet. För att följa normaliseringsprincipen krÀvs det att samhÀllet ocksÄ stÀller upp med ekonomiska resurser..