Detta projektarbete hade som syfte att kartlägga hur läkare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmässigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohälsa/belastning, huruvida man letar, upptäcker och förhoppningsvis även behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkätundersökningen kunde ha varit högre så framkommer ändå tydliga tecken på att läkarna som besvarat enkäten, borde vara mer aktiva med provtagningar både generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nämnda patientgruppen.I psykolog och beteendevetarenkäten blev svarsfrekvensen ytterligare sämre än i läkarenkäten, men även här framkommer tydliga tecken på att både psykologer och beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina läkarkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade på hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohälsa/belastning hos patienter med nyupptäckt B12-brist.Ämnesområdet psykisk ohälsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand läkarnas ansvars- och kompetensområde pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och beteendevetare liksom läkarna i hög utsträckning träffar patienter med psykisk ohälsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa yrkeskategorier förbättras, för att öka provtagningsfrekvensen och därmed hitta oupptäckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohälsan i nämnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan även hos övriga hälsovårds- och sjukvårdsaktörer.Mörkertalet för oupptäckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohälsa/belastning förefaller högt med hänsyn till utfallet i enkätundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivå, bl.a genom förbättrade provtagningsrutiner ..

Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till att lungornassyreupptagningsförmåga minskar och vanliga symtom är hosta och andnöd vidansträngning. Diagnostisering av KOL baseras på spirometri, menbehandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens fysiska förmåga och detta gerspirometri inte ett mått på. Det här examensarbetet har gått ut på att, utifrån enbefintlig step?test applikation som medicinsk teknik, forskning och utveckling harutvecklat, skapa en applikation som gör det möjligt att uppskatta KOL ? patientersfysiska förmåga. Applikationen möjliggör test hemifrån vilket gör att patienternaslipper återkommande sjukhusbesök och den kan också komma fungera sommotivation för patienterna till att öka sin aktivitetsnivå.

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvärlden i stort och har blivit något av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvändare i u-länder än i i-länder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att användningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg på väg mot ökad tillväxt och en av förutsättningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet är en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutändan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv även själsligt. Arbetet är ett projekt i hållbarhetens tecken och är tänkt att fungera som inspiration och att ge ljus åt en viktig fråga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnås genom att få inspiration av och sätta fokus på realiteter i utvecklingsländer och undersöka om resultatet har potential för överföring och användning i hela världen.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Undersökningen försöker få klarhet i hur mässhaken kom till Sverige och varifrån den kommer, men även en kortare historik om dess väg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven på mässhakarna som tagits med från Kronobergs län tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds även de tecken som finns med. Vidare jämförs en mässhake från den katolska tiden med en mässhake från den protestantiska tiden, men även om det finns några likheter mellan en modern katolsk mässhake och en mässhake från medeltiden..

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet.

IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Mitt projekt är en film i 3d med en skräckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon där färden går genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men där tystheten från början råder visar sig både det ena och det andra utav märkligheter uppstå! Effekterna för den mörka upplevelsen är prioriterad framför en begriplig handling, och därför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen är ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spänningsmoment och en morbid känsla av rå död!.

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.